Från ett klimatval till "it's the energy, stupid!"

Elpriser och gasförsörjning är inget som brukar diskuteras mycket över middagsbordet i danska hem. Fram tills nu.

Ingen familj kan se sig fri från skyhöga energiräkningar. De mest nedladdade apparna i höst är el-appar. Och från att energin oftast varit stabil och något som kommer ur ett eluttag, så har den plötsligt blivit sårbar och under attack i Östersjön i ett storpolitiskt spel.

Om vi ​​står inför en kall vinter finns det en reell risk för ”brownouts”, det vill säga kontrollerade blackouts.

Plötsligt har de danska klimatambitionerna hamnat i bakgrunden, kanske bäst illustrerat av att klimatminister Dan Jørgensen (S) har beordrat att kolstängningen av kraftverken ska skjutas upp ytterligare ett år efter vintern 2024.

Bakgrunden till den valkampanj som statsminister Mette Frederiksen (S) drog igång från Marienborg i onsdags är med andra ord allt annat än knallgrön och hoppfull.

Förslag på rad

Inför valrörelsen har man träffat överenskommelser om ”värmecheck” och ”vinterstöd”, medan regeringen själv uttalar sig om sina klimatåtgärder med slagord om att ”i genomsnitt har ett grönt avtal slutits nästan varannan vecka under de senaste tre åren.”

Det har varit fart under den här valperioden. Men om man sticker in en sond i det gaseldade segmentet eller bland de klimatbekymrade unga människorna så blir nog svaret snabbt ändå: att det än så länge inte riktigt fungerar.

Innan valrörelsen drog igång på onsdagen har även Venstre föreslagit att återinföra ett grönt hantverkaravdrag, Socialistisk Folkeparti har föreslagit att skatten på naturgas tas bort under de kommande månaderna, medan Inger Støjbergs Danmarksdemokraterne vill slopa momsen på el denna vinter.

Samtidigt har EU banat väg för medlemsländerna att ta tillbaka de extraordinära vinster som energibolag och mellanhänder tjänar på grund av kriget och energikrisen.

– De pengar som detta kan inbringa i Danmark, kommer regeringen att lämna tillbaka till konsumenterna, krona för krona, sa Mette Frederiksen i öppningstalet till Folketinget på tisdagen.

Planer om planer

Det har lett till en valkampanj med långt fler förslag för att stävja energikrisen. Och om hur vi undviker att stå på samma ömtåliga plats nästa vinter. Och vintern därpå.

Samtidigt råder det stor osäkerhet kring våra klimatsiffror. För vad har varit effekten i verkligheten av coronakrisen och nu energikrisen?

Är Danmark faktiskt två tredjedelar på väg mot en 70-procentig CO2-minskning 2030, som regeringen hävdar, eller är det mest planer på planer, som måste genomföras i verkligheten, med allt besvär som följer på det?

Frågar man Klimatrådet så räcker i alla fall inte överenskommelserna och regeringens klimatrådgivare har även tänt en varningslampa när det gäller klimatmålet 2025. Det kommer vi inte att nå med den nuvarande politiken, säger regeringens klimatråd.

Det är därför ett bra tillfälle för politikerna att föreslå en konkret, ny klimatpolitik i valrörelsen, ta ledningen i debatten om en CO2-skatt på jordbruket, som experter kommer med förslag på senare i år, föreslå mer pengar till bland andra Klimatrådet, grön energi, CO2-infångning, sanering i regeldjungeln, permanent sänkning av elskatten och nya klimatmål.

Tittar man på opinionsmätningar av vilka ämnen väljarna själva säger avgör sitt val av kryss av så ligger klimatet fortfarande i topp.

Inte lika fantastiskt som 2019, när kraven på klimatåtgärder samlade tusentals på gatorna inför valet, men det överträffas fortfarande bara av hälsa, samtidigt som "att hantera den danska ekonomin" har etablerat sig på topp 3 på väljarnas agenda i linje med att fler och fler väljare blir oroliga för sin omedelbara ekonomiska framtid.

Det är inramningen för valrörelsen.

It's the energy, stupid

En ofta använd bild av vad som kommer att bli avgörande i valkampanjen är den av USA:s president Bill Clintons kampanjsamordnare i valet 1992, James Carville, som lyfte fram ”It's the economy, stupid!” som en av tre frågor som kampanjen bör fokusera på.

Oddsen var annars mot Clinton, som ställdes mot George H. Bush, som åtnjöt hög popularitet efter "segern" i det första Gulfkriget mot Irak 1991 och för sitt ledarskap för den "fria världen" under Sovjetunionens kollaps.

Det slutade med en Clinton-seger, och det tillskrivs ofta just osäkerheten kring amerikanernas egen ekonomi som det som fick väljarna att rösta på en ny president.

Just nu är många väljare nervösa inför nästa elräkning. Och experter och tjänstemän befarar att höga priser och att bara få el och värme levererad kan bli ett ännu större problem när vi går in i vintern om ett år.

Det blir svårt för parterna att inte dra lärdomarna från 1992. "It's the energy, stupid!"

mj@altinget.dk