Höjda klimatbud på EU-nivå hänger löst

Det pågår ett högt förhandlingspel i den internationella klimatpolitiken. Men innan världens representanter kan tänkas bena ut en kompromiss om regelboken för Parisöverenskommelsen i Polen i december så ska också positionerna fastställas i de olika lägren.

På EU-nivå har detta delvis blivit en känslig övning. Det europeiska målet för hur mycket utsläppen ska minskas till år 2030, som fastställdes i oktober 2014, ifrågasätts nämligen allt mer. Hos bland annat EU-kommissionen florerar förslag på att unionen bör höja budet från 40 till runt 45-procents utsläppsminskning, relativt nivån år 1990.

Cañete: Skulle ge bra förhandlingsposition

Anledningen är framför allt att lagstiftarna har enats om höjda ambitionsnivåer i flera av de främsta lagstiftningar som ska se till unionen når sitt övergripande utsläppsminskningsmål.

Läs mer: Tunga energiförslag i hamn på EU-nivå

Lär mer: Sju nyheter ut förnybartpaketet

Men klimatkommissionären Cañetes tankar om att ett höjt bud ”skulle ge EU en starkare förhandlingsposition i FN-samtalen” har stött på motstånd från flera håll.

Först ut var näringslivsledare i bland annat Tyskland, som sa att förslaget skapar ”osäkerhet i planeringshorisonten”. Bakom stängda dörrar har också diplomater från länderna i den så kallade Visegradgruppen i unionen skjutit ner idén. Men tyngsta kritiken kom från Angela Merkel.
– Många medlemsländer lever redan inte i dag upp till de löften som de avgett, sa Tysklands förbundskansler i en intervju i söndags.
– Jag tycker att vi först ska möta de mål som vi satt för oss själva. Att permanent sätta upp nya mål tror jag inte är till någon nytta, fortsatte Merkel.

Men motståndet är inte totalt i Berlin. Enligt flera medieuppgifter råder det inte enighet i regeringen. Det kan också skönjas i det uttalande som tyska miljöministern Svenja Schulze skrev under den 25 juni, tillsammans med 13 andra medlemsländer i unionen (däribland Sverige). Där förespråkas att unionen ska höja sitt bud till FN. Kanske inte redan innan decembermötet som kommissionären signalerat, men i alla fall fram till mötet 2020, då Parisöverenskommelsen dragit igång på riktigt.
– Det kommer att pågå febrila samtal fram till miljöministermötet och EU-toppmötet i oktober. Unionens hållning fastställs ju faktiskt först där på riktigt, även om kommissionen också har en roll i förhandlingarna, säger en svensk diplomat till Altinget.

Sveriges EU-linje anses ”orealistisk”

Den svenska regeringen har också höjt sin insats i samtalen. Efter en riksdagsbehandling i slutet av juni så förespråkar regeringen nu, tillsammans med Nederländerna, att EU ska höja sitt 2030-bud från 40 till ”cirka 55” procents utsläppsminskning (relativt nivån 1990).

Från kritikerna bland de mer skeptiska medlemsländerna så har den svensk-nederländska linjen bemötts som "orealistisk". De anklagelserna köper dock inte svenska regeringsföreträdare.
– Utifrån vårt perspektiv så är det bara logiskt att unionen ska höja sitt mål till omkring 55 procents reduktion till år 2030 om man tittar på hur mycket vi behöver reducera utsläppen kontinerligt för att nå det netto-noll-mål till år 2050 som föreslagits, säger en förhandlare till Altinget.

Regeringens klimatlinje i EU ser ut att stå fast

Det ser ut som om den rödgröna positionen också står sig oavsett svensk valutgång. I omröstningen i juni var det enda partiet som inte ställde sig bakom linjen SD.
– Realistiskt eller inte. I klimatfrågan handlar det mycket om att räkna baklänges utifrån vart vi måste komma, för att ha det som utgångspunkt när man diskuterar åtgärder. Det handlar inte om vart man kan komma, utan vart vi måste komma, säger Lars Tysklind hos Liberalerna till Altinget.
Hos både Centern och Liberalerna välkomnas initiativet.
– Bara för att vi i Sverige vill göra mycket, så ska ju det inte betyda att andra ska behöva göra mindre. Jag upplever att det finns stor enighet i riksdagen om att EU bör höja sina utsläppsmål, säger Rickard Nordin (C) till Altinget.

Moderaterna ställde sig också bakom den nya linjen, men talespersonen Maria Malmer Stenergard säger till Altinget att M förespråkar en EU-höjning främst i samband med att också andra parter i FN-samtalen gör detsamma.
– EU har världens mest ambitiösa mål. Om fler länder i världen tar ett större ansvar bör EU säkerställa att vi leder omställningen genom att skärpa målen. Detta bör i första hand ske inom ramen för de planerade översynerna (år 2020, reds.anm.)

Hela EU inte med på tåget

För tillfället är det endast Nederländerna och Sverige som uttalat för fram 55-procentsmålet i förhandlingen. Men även om fler ansluter sig, så finns det få förhoppningar om att få med sig hela unionen. Det viktiga anses istället vara att kunna höja insatsen något.
– Det gäller att bygga upp ett momentum för att vi ska kunna få igenom det här. Vi hoppas att vi har komma dit på EU-toppmötet, i samband med att FN:s klimatpanel IPCC lagt fram sin senaste analys av läget, säger en förhandlare som vill vara anonym till Altinget.

jacob@altinget.se