Island har rätt – verka för internationell lagstiftning mot ekocid, regeringen

Naturen känner inga nationsgränser och måste få ett starkt internationellt skydd under såväl krigs- som fredstid. Det skriver Pella Larsdotter Thiel, Pia Björstrand, Nina MacPherson, Kristin Vala Ragnarsdottir och Tova Lindqvist.

Af Pella Larsdotter Thiel, Pia Björstrand, Nina Macpherson, Kristin Vala Ragnarsdottir och Tova Lindqvist
Se undertecknarna i rutan nedan

Europarådets högnivåmöte hölls för första gången på 18 år den 16–17 maj i Reykjavik i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Europarådet kallas ”Europas samvete” och är kontinentens äldsta multilaterala organisation, med fokus på främjande av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Nu införlivas även miljön i detta arbete genom att placera rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö högt upp på dagordningen och genom att lyfta frågan om att införa storskalig miljöförstöring – ekocid – som ett nytt brott.

Kriget i Ukraina förstör miljön

Rådets parlamentariska församling antog i januari en resolution som uppmanar medlemsstaterna att skapa ett rättsligt ramverk för förbättrat miljöskydd i väpnade konflikter genom att bland annat ”uppdatera sin rättsliga arsenal för att kriminalisera och effektivt beivra ekocid och vidta konkreta åtgärder för att ändra Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen så att ekocid läggs till som ett nytt brott”.

Det är symboliskt att toppmötet sker just på Island som har världens äldsta parlament. Redan för tusen år sedan samlades islänningarna för att gemensamt läsa och tillämpa lagen. Principen om lagstyre innebär att alla människor och institutioner är ansvariga inför lagen, som ska tillämpas rättvist. Denna princip behöver stärkas på miljöområdet, när bristen på ansvarsutkrävande innebär att ekosystemen är hotade på global skala.

Det isländska ordförandeskapet diskuterar aktivt ekocid internationellt, statsminister Katrín Jakobsdóttir har sagt att hon personligen tror att det är ”en tidsfråga innan detta blir den största frågan på människorättsarenan”. 

Även Ukraina driver frågan om att ställa ansvariga till svars för svåra miljöskador. President Zelenskyj har vid upprepade tillfällen refererat till den fruktansvärda miljöförstöring som den ryska invasionen åsamkar i ”Europas kornbod” som ekocid. I Ukrainas 10-punkts fredsplan ingår förebyggande av ekocid som en av punkterna.

Ekocid som brott bör dock inte vara tillämpligt enbart i krigstid. Behovet att införa en omsorgsplikt för naturen även under fredstid är akut. Inom EU diskuteras frågan som en del av revisionen av miljöbrottsdirektivet och i mars meddelade EU-parlamentet sitt stöd för att inkludera ekocid i direktivet. 

Följ Europarådets linje

Som det snabbt växande stödet för införandet av ekocidlag visar, börjar insikten om att hälsosamma ekosystem är en förutsättning för mänskliga rättigheter, fred och säkerhet att nå institutionell nivå. Naturen känner inga nationsgränser och måste få ett starkt internationellt skydd under såväl krigs- som fredstid. Lagskydd på internationell nivå är också en förutsättning för ett hållbart näringsliv.

Vi förutsätter att den svenska regeringen följer Europarådets, EU-parlamentets och Ukrainas linje och verkar med kraft för att så snart som möjligt införa ekocid som ett brott vid Internationella brottsmålsdomstolen, så att rättsliga principer kan gälla även på miljöområdet.

{{toplink}}

Forrige artikel Dalunde: Sverige inte längre ett föregångsland i klimatpolitiken Dalunde: Sverige inte längre ett föregångsland i klimatpolitiken Næste artikel Regeringen osynliggör samerna när EU diskuterar skogsbruk Regeringen osynliggör samerna när EU diskuterar skogsbruk
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.