Kärnkraften splittrar klimatsamtal i EU

Energi- och miljöministrarnas diskussioner i rådet om vilken hållning unionen bör inta framöver för sin utsläppsminskning visar på flera frågor som behöver benas ut under de kommande månaderna.

Målet är att enas om en hållning att rapportera in till FN senast i slutet av året. Men frågan är om ens den planen kan hålla.

Läs mer: EU-plan kan sätta unionen i ledarroll i FN-förhandlingarna

Tid en känslig faktor

Ungerns, Tjeckiens, Polens och Slovakiens ministrar talade alla under ministermötena om att vikten av att inta ”en försiktig ansats” och förespråkade att unionen inte ska sätta ner foten före årskiftet.

På andra sidan återfanns ministrarna från Luxemburg, Frankrike och Sverige, som gärna vill kunna ge besked redan runt FN:s generalsekreterares klimatmöte i september.

Diskussionerna bland ministrarna utgår från EU-kommissionens meddelande ”En ren jord för alla”, som drar upp åtta scenarion för hur unionen kan dra ner sina utsläpp till år 2050. Men även EU-kommissionens ramsättning för samtalen stötte på motstånd under mötet.

Luxemburgs minister Claude Turmes inledde samtalen bland energiministrarna med att säga att ”ni kan glömma sex av åtta scenarier”, då de inte är i linje med Parisavtalet. Det då endast de två sista scenarierna leder till nettonollutsläpp.

Kärnkraft eller ej?

Därutöver tryckte han tillsammans med Österrike, Irland, Litauens och Spaniens ministrar på för att kommissionen också bör lägga fram ett scenario för hur unionen ska nå nettonollutsläpp med ett helt förnybart energisystem. Detta eftersom alla kommissionens planer inkluderar en fortsatt användning av kärnkraft.
– Junckerkommissionen föreslår att vi ska bygga 50 eller 60 nya kärnkraftverk till 2050, menade Turmes i sitt inlägg.

På andra sidan återfanns även denna gång Ungerns, Tjeckiens, Polens och Slovakiens regeringar, som tryckte på vikten av att fortsatt använda naturgas och kärnkraft.
– Dess bidrag till energisäkerheten och utsläppsminskning är avgörande, sa Slovakiens representant Vojtech Ferencz vid energiministermötet.

Känsligt även i Sverige

Sverige ska enligt uppgift till Altinget inte ha tillfrågats om de ville ställa sig bakom ”100 procent-förnybart”-uppmaningen, som också får stöd av miljöorganisationsnätverket CAN. Men frågan är om det skulle vara aktuellt att ställa sig bakom en sådan position.

I förra veckans EU-nämnd uppstod nämligen en hätsk diskussion kring huruvida det skulle uttryckas att Sverige ska trycka på vikten av att ha kärnkraft kvar i energimixen för att nå utsläppsmålen. Regeringspartierna ska där ha stött på motstånd från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Efter att nämnden ajounerats och partierna överlagt sinsemellan, kunde en kompromissändring fås igenom där det främst konstateras att både FN:s klimatpanel IPCC:s och kommissionens scenarier lyfter fram att allt från kärnkraft till förnybart kan användas för att nå utsläppsmålen.

Positionsförändringen välkomnades bland annat av Moderaternas talesperson Jessica Rosencrantz.

Överläggning med regeringen och Isabella Lövin i EU-nämnden precis om EUs klimatstrategi där en majoritet fick igenom ett viktigt tillägg om FNs klimatpanel som pratar om både förnyelsebar energi och kärnkraft för att nå klimatmålen. #svpol

— Jessica Rosencrantz (@Rosencrantz_J) March 1, 2019

 

Nio backar öppet nettonoll-mål

Nio medlemsländer (Sverige, Danmark, Finland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien) uttrycker öppet sitt stöd för att unionen ska satsa på ett nettonoll-utsläppsmål till 2050. Inget medlemsland uttrycker hittills öppna protester mot den målsättningen. Men flera medlemsländer, bland annat Tyskland, har inte satt ner foten.

Altinget har sökt klimatminister Isabella Lövin (MP), men hon har inte haft möjlighet att svara under dagen. Altinget söker även Jessica Rosencrantz (M).

Läs mer om utfallet från energi- och miljöministermötena här och här

jacob@altinget.se