Karolina Skog: "Kommissionen har landat helt fel"

Efter flera omröstningar under tisdagen, där både det läger som ville stoppa högre ambitioner och de som förespråkade dessa blockerade utfallen, så lyckades medlemsländerna komma överens om en kompromiss strax innan midnatt. Nu är därför positionerna klara för trepartssamtalen, som drog igång direkt på onsdagen mellan rådet, kommissionen och parlamentet.

Parlamentet går in och förespråkar att avgasutsläppen från nya bilflottan ska minska med 40 procent mellan 2021 och 2030. Rådet förespråkar 35 procents reduktion för bilar, medan lätta lastbilar får behålla samma nivå på reduktionen som i ursprungsförslaget från kommissionen, 30 procent.

Kommissionen beräknar att med målnivåer på 35 respektive 40 procent skulle cirka 22 och 24 procent av utsläppsminskningsbehovet nås (i sektorerna utanför utsläppshandeln) fram till år 2030. Oavsett vilken nivå som lagstiftarna landar i, så krävs det alltså ytterligare insatser på nationell nivå för att unionen ska ligga i linje med sitt nuvarande åtagande i Parisöverenskommelsen.

Rabattstrid väntar

Parlamentet går också in med en striktare bedömning av hur en noll- eller lågutsläppsbil (ZLEV) ska beräknas för att kunna bidra till den bonus-maluspremie som fordonstillverkare som säljer 35 procent ZLEV-bilar år 2030.

Rådet dels lättar på beräkningen av hur laddhybrider ska tas in i bonuspremien, dels öppnar för att tillverkare i länder med lägre BNP ska få en ökad bonus i beräkningarna. Rådet förespråkar inte heller någon malus, alltså bestraffning i de fall att försäljningsnivåerna av lågutsläppsfordon är lägre än 35 procent år 2030.

Storbritannien kan också glädjas över gårdagens utfall. Nischbilsproducenter får nämligen fortsätta ha lättnader i rådets position till regelverket, vilket framför allt gynnar tillverkare som Jaguar Land Rover. Det undantaget har dock inte parlamentet med i sitt förslag.

Skog hoppas att parlamentet kan stå på sig

Rådet är väldigt splittrat. Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Sverige uttryckte besvikelse med tisdagens utfall, och kommer nu att söka stöd för en höjd ambition hos parlamentet i de avslutande förhandlingarna.
– Det var också fler länder som från början uttryckte sitt stöd för högre utsläppskrav. Vi hoppas att det uttalande vi nu gav ger stöd för parlamentet att stå på sig i förhandlingarna, säger Karolina Skog, miljöminister (MP), till Altinget.

De möter dock hårt motstånd från Tyskland och Visegradsländerna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern), som tillsammans med sina parlamentariker driver på för att sänka bland annat målnivåerna. Deras linje liknar också den hos bilproducenternas samarbetsorgan ACEA.

– Det var tämligen hårda ord på mötet och jag tror det blir svårt att få någon att rucka mycket på positionerna. Jag tror inte att vi kan nå upp till parlamentets position, men kanske något däremellan, säger Karolina Skog.

Kommissionen delar flera länders oro

Sammantaget anses rådspositionen bara något bättre än kommissionens ursprungsförslag av bland annat Transport & Environment. Karolina Skog håller med, och medger att upplägget gör de kommande förhandlingarna ännu svårare.

– Jag tycker att kommissionen har landat helt fel här. De är väldigt fixerade vid att högre ambitioner, enligt någon matematisk modell, leder till att förlorade arbetstillfällen. Detta trots att delar av deras eget underlag pekar på att omställningen leder till nya arbetstillfällen, säger Karolina Skog och fortsätter:

– Det är ju det som egentligen skiljer oss åt. Frågan om hur man ska se på omställningen till elektrifiering? Är det bra eller inte för europas bilindustri att ställa om industrin? Vi menar att vi genom att satsa kan ta ledningen, och säkra investeringarna i Europa. Kommissionen ställer sig här i det konservativa lägret och upprepar ständigt att ”det innebär att vi förlorar jobb”.

jacob@altinget.se