Kontroversiellt handelsavtal godkänt i EU-parlamentet

FRIHANDEL. Utskottet för internationell handel godkänner EU:s frihandelsavtal med Kanada. En viktig signal säger handelsförespråkare medan kritiker oroas över försvagad miljö- och arbetsrätt.

– I de här protektionistiska tiderna som vi är i just nu så behöver frihandeln lite goda nyheter. Och att handelsutskottet med stor majoritet röstade för att godkänna avtalet är bra nyheter, säger Christofer Fjellner (M) till Altinget.

Fjellner var en av de 25 ledamöter i parlamentets handelsutskott som röstade för att godkänna frihandelsavtalet med Kanada, CETA kallat. 15 röstade emot.

Avtalet är tänkt att eliminera 99 procent av alla tullar mellan EU och Kanada. Man ska också ta bort hinder för handel och till exempel öppna upp marknader för tjänster och upphandlingar. Handeln mellan parterna uppgick 2015 till ungefär 30-35 miljarder euro i vardera riktning. Siffran beräknas kunna öka med 20 procent när avtalet väl implementerats till fullo.

Trots det har det folkliga missnöjet mot CETA varit stort och turerna kring avtalet många. Förhandlingarna var klara för nästan tre år sedan, våren 2014, men interna stridigheter inom EU gjorde att undertecknandet drog ut på tiden. Nationella parlament skulle säga sitt och särskilt den belgiska regionala församlingen i Vallonien ställde sig på tvären. Först i oktober förra året kunde parterna till slut, efter intensiva slutförhandlingar, skriva under.

Kritiker: Försämrar miljö- och arbetsrätt

Missnöjet och skepsisen mot CETA, både hos allmänheten och inom flera parlament, har grundat sig på en oro över att avtalet skulle försvaga europeisk lagstiftning, till exempel inom miljöområdet och när det gäller arbetstagares rättigheter. Man befarar att företag kommer kunna stämma stater på mångmiljardbelopp för uteblivna intäkter om de hindras av lagstiftning.

Det är också anledningen till att ganska många inom Europaparlamentet fortfarande är emot CETA.

– Det är allvarliga demokratiska problem med avtalet. Skrivningarna om arbetarnas rättigheter är inte bindande. Det är bara vackra ord, säger europaparlamentarikern Max Andersson (MP) till Altinget.

Han syftar bland annat på den förtydligande deklarationen som lades till avtalet inför toppmötet med Kanada förra hösten. Det tillägget ändrade inte avtalet i sig men det skulle fungera som en tolkande text vilken syftade till att blidka Valloniens parlament.

Max Andersson hoppas att Europaparlamentet ska rösta ner CETA när samtliga ledamöter röstar i plenum om några veckor. Den socialdemokratiska partigruppen kan fälla avgörande och den uppges vara splittrad. Bland de socialdemokratiska ledamöterna i handelsutskottet röstade fem för och fyra emot.

– Vi trycker nu på för att Socialdemokraterna ska anta en partilinje för att de ska rösta nej, säger Max Andersson.


Samtidigt skickade den socialdemokratiska partigruppen ut ett pressmeddelande på tisdagen där de skrev att gruppen som sådan backade upp avtalet med Kanada.

”Man är rädd för samhällsförändring”

Christofer Fjellner räknar med att CETA-avtalet godkänns i plenum. Han menar att kritiken egentligen inte handlar om avtalet som sådant eller ens frihandel utan om att man är rädd för en pågående samhällsförändring.

– Frihandeln får stå som måltavla för det när det egentligen är digitalisering och automatisering som förändrar samhället mer. Men frihandelsavtal är ändå något man får rösta om, säger han och tillägger:
– Man vägrar att tro på det som står i avtalet och på det som stats- och regeringschefer, både här och i Kanada, och experter säger om avtalet. Det går liksom inte fram för egentligen är det nog inte avtalet man är emot utan samhällsutvecklingen.

Godkänns CETA-avtalet i parlamentet kommer det träda i kraft provisoriskt. För att gälla fullt ut måste fortfarande nationella och regionala parlament godkänna det.

Forrige artikel Bakslag för May – parlamentet får besluta om Brexit Bakslag för May – parlamentet får besluta om Brexit Næste artikel Polis kan få EU-förstärkning Polis kan få EU-förstärkning
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.