Låga förväntningar när rumänerna tar över EU
(Foto: Etienne Ansotte © European Union , 2019 )
UPPSTART. Det är slutspurt i Brexitarbetet och EU-parlamentsvalet står för dörren. Samtidigt förväntas Rumänien dra ihop överenskommelser kring flera lagförslag innan valrörelsen drar igång i hela EU.
Lägg därtill nationella politiska problem för regeringen och kritik för bristande antikorruptionsarbete, så blir det tydligt att det inte är ett alltför lättnavigerat fält som det rumänska ordförandeskapet ska hantera under det kommande halvåret.
På ordförandeskapets bord ligger flera lagförslag som ska förhandlas med parlamentet före mars om det ska kunna röstats igenom av nuvarande parlament innan valkampanjen drar igång på riktigt.
På klimatsidan är det främst två förslag som sticker ut. Dels frågan om EU kan enas om att för första gången sätta koldioxidutsläppskrav på delar av den tyngre trafiken i unionen. Dels förslaget som ska bestämma hur naturgasmarknaden i EU ska se ut framöver.
Lastbilssamtal tyngsta klimatförslaget som kan ros i hamn
I förordningsförslaget om lastbilarna enades miljöministrarna den 20 december om sin hållning och rumänernas ambition är att avsluta förhandlingarna före valet.
Läs mer: Förslaget las fram så sent som i maj
Ministerrådet har där landat i en förhandlingslinje där kommissionens förslag på ”superkrediter”, som dubblerar utsläppseffekten av ett lågutsläppsfordon, föreslås införas i några år för att sedan ersättas av försäljningskrav, vilket är det styrmedel som parlamentet förespråkar.
Förbättringarna välkomnas försiktigt av flera miljöorganisationer, som också hejar på att utsläppsminskningsmålen på 15 respektive 30 procents utsläppsminskning i nya fordon till år 2025 och 2030 går från att vara vägledande till att bli bindande för tillverkarna.
Läs mer: Sverige stödjer parlamentets utsläppsnivålinje
Men målnivåerna skiljer fortfarande lagstiftarna åt, och lär tillsammans med superkrediternas framtid vara en av de känsligare frågorna när slutsamtalen sker.
Läs mer: Svårt att nå bred enighet i parlamentet
I gasmarknadsförslaget så finns det förhoppningar hos miljöorganisationssamarbetet EEB om att Rumänien kan ro hem en överenskommelse i rådet som säkerställer att beroendet av främst rysk gas ska minskas, samtidigt som det inte heller sker en större inlåsning i beroendet av den fossila energikällan.
CAP och dricksvatten också potentiella agendasättare
Det finns även andra regelverk som förväntas föras framåt, om än inte i lika snabb takt, under det rumänska ordförandeskapet. Den gemensamma jordbrukspolitiken i CAP ser inte ut att bli slutförhandlad ens till deadline när reglerna ska börja gälla år 2021, men ligger dock högt på agendan för flera samtal i vår.
Läs mer: Grönt omtag i den gemensamma jordbrukspolitiken
Detsamma gäller direktivet som ska se till att höja dricksvattenkvaliteten och säkra alla medborgares tillgång till dricksvatten i EU. Här är det mer troligt att rådet kan komma så långt som att anta en förhandlingsposition som de sedan kan ställa mot det nya parlamentet. 23 miljoner EU-medborgare saknar tillgång till rent dricksvatten i dag och ambitionen är att detta ska åtgärdas framöver.
Läs mer: Stater anses "slipper ta ansvar” för törstiga medborgare
Men är de redo för uppdraget?
Om det inte vore nog med de andra stressfaktorerna, så riktas det också kritik från EU-ledare mot rumänerna. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har sagt till tyska Welt am Sonntag att ordförandelandet ”inte till fullo har förstått vad det innebär att leda EU-länderna” och att han ”tvivlar” på deras roll som mäklare i arbetet med att hitta kompromisser mellan medlemsländerna.
Men premiärministern Viorica Dăncilă är fast besluten om att visa på att Rumänien kan fortsätta arbetet ”att bygga ihop det europeiska projektet och säkerställa sammanhållningen”. Hon får också stöd från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som ”är säker på att de kommer att leverera”.
Volvo: Utsläppskrav kräver ökad elbilsacceptans
LRF hoppas nya handelsregler stärker bönderna
