Nödvändigt med EU-direktiv som får företag att ta större hållbarhetsansvar

Af Nordic B-Corp tillsammans med nordiska företagsledare
Se undertecknarna i rutan nedan

Vad krävs för att företag verkligen ska ta sitt ansvar för hållbarhet i ett brett perspektiv? Ett viktigt förslag är EU:s nya rättsliga ram för styrelseansvar. Men tyvärr finns det en ogrundad rädsla i svenska styrelser att förslaget kan försämra företagens konkurrenskraft. Vi är övertygade om motsatsen – att det faktiskt kan vara lönsamt för såväl företag som samhället och planeten.

Bolagsstyrelserna måste ta ansvar

I dag talar vi mer än någonsin om ”hållbarhet” i näringslivet, trots detta sker inte samtalen eller ansvarstagandet i tillräcklig utsträckning i de svenska bolagsstyrelserna. Därför behöver vi ett rättsligt ramverk som håller företagens högsta ledning ansvarig för företagets agerande.

EU:s Corporate Sustainability Due Diligence-direktiv (CSDDD), som Europaparlamentet ska rösta om i veckan, innehåller ett centralt inslag, nämligen Artikel 25. Den bekräftar styrelsens skyldighet att ta hänsyn till beslutens konsekvenser för hållbarheten i vid mening och omfattar mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljökonsekvenser. Det är en artikel som ger styrelsens ansvar en ny dimension. Vi trodde att artikel 25 skulle väcka entusiasm, men i stället möter den motstånd.

Särskilt tre invändningar lyfts fram i diskussionen om att avskaffa artikel 25. Dessa vill vi motbevisa.

Frivillighet räcker inte

Det primära argumentet mot artikel 25 är att förordningen är onödig. Redan nu kan företag åläggas en bredare skyldighet om de så önskar. Vi har provat den frivilliga vägen. Av de 27,5 miljoner företagen i Europa har endast en procent valt en bolagsordning som ålägger ledningen att beakta hållbarhetsfrågor och intressenters intressen. Hållbarhet är därför inte ett ämne som det samtalas mycket om i styrelserummet. Utan en lagstiftning händer väldigt lite.

Artikel 25 ålägger företagen en ny, tung börda och därmed kostnader, kanske till och med oproportionerligt i förhållande till nyttan. B Corp-rörelsen består i första hand av små och medelstora företag och vår erfarenhet visar att ett utökat engagemang kräver ny kompetens inom ledningen, att vi anpassar våra styrelser, vässar våra framgångskriterier och övar på att fatta beslut som i så stor utsträckning som möjligt omfattar alla intressenter. För oss är det inte en kostnad, utan en grundläggande förutsättning för att framtidssäkra vår konkurrenskraft.

Den kostar potentiellt affärer, och företag behöver minst av allt utsättas för det i det rådande ekonomiska klimatet. Erfarenheten visar att vi blir bättre och mer framgångsrika när vi utökar vårt ansvarstagande. Att driva ett företag som åtar sig att skapa betydande, positiva effekter för alla intressenter är inte bara viktigt för världen, det är också positivt för företagen. Det hjälper till att framtidssäkra våra företag, det gör dem mer innovativa, motståndskraftiga och relevanta för både anställda, affärspartners, investerare och kunder.

Kämpa för artikel 25

Genom att konkurrera om att vara bäst för världen ser vi till att samhället och planeten blomstrar och det visar sig gång på gång att just det fokus är anledningen till att vi skapar nya konkurrensfördelar. Vi klarar oss bättre än bra. Flera B Corps är så kallade gaseller, andra vinner priser för sina produkter och koncept, många ägs av risk- och investmentkapital med tillväxttal som är större än genomsnittet.

Det är därför vi anser att det är viktigt att kämpa för artikel 25. Vi behöver strukturella förändringar om vi ska förverkliga EU:s ambition om en rättvis, grön omställning. Låt oss därför lyssna lite mindre till de rädda, arga rösterna. De har inte rätt, en juridisk skyldighet är inte farlig – tvärtom kan den hjälpa företagen att växa.

debatt@altinget.se