Ny lag ska minska lönegapet

EU-parlamentet har klubbat igenom en ny lag som ska ge lika lön för lika arbete. Men enligt arbetsmarknadens parter finns risker för att den svenska modellen utmanas.

Enligt det nya direktivet som EU godkände i förra veckan ska lönetransparensen öka och om skillnaderna mellan könen är större än 5 procent för lika eller likvärdigt arbete behöver arbetsgivaren göra en lönebedömning.

Medlemsländerna har nu tre år på sig att få reglerna på plats.

Den nya lagen röstades igenom med en bred majoritet i parlamentet, men de svenska ledamöterna från SD, M, KD och C röstade emot.  

Danska EU-parlamentarikern Kira Marie Peter-Hansen har ansvarat för att ta fram lagförslaget tillsammans med Samira Rafaela från Nederländerna.

– Detta borde ha varit löst i går. Kvinnor blir underbetalda för samma jobb som sina manliga kollegor. Det finns inga kontrollmekanismer för att stoppa den här typen av diskriminering, säger Samira Rafaela på en pressträff.

Parterna jublar inte

Men den svenska arbetsmarknadens parter är inte lika glada över den nya lagen.

LO ser positivt på avsikten med direktivet, att vässa verktygen mot lönediskriminering. Men Sofie Rehnström, jurist på den fackliga centralorganisationen, ser en risk för att lagen inte blir så effektiv som man tänkt.

– Direktivet är långt, omständligt och väldigt detaljfixerat. Det är lite synd faktiskt för det kan bli svårt att få det att passa in inte bara i ett svenskt system, utan i många EU-länder, säger hon till Altinget.

Ser du att det kommer påverka den svenska lönebildningen?  

– Det är ju inte något som kommer vara farligt för modellen. Däremot så blir det lite omständligare och krångligare, och det är aldrig bra för effektiviteten. Sen tror jag att för Saco och TCO som har mer individuella löner och kanske inte så mycket kriterier, där kan det möjligen bli knepigare. Vi på LO-sidan har redan väldigt reglerade lönebestämmelser. 

Men Sofie Rehnström ser inte att direktivet kommer ha någon större påverkan på svensk arbetsmarknad.  

– Det är väldigt svårt att visa att arbetet vi jämför med är lika eller likvärdigt. Det är möjligt att det kan bli lite lättare med den nya bevisregeln. Men arbetsgivaren kommer fortfarande att kunna använda argumentet att löneskillnaden inte beror på kön. 

Hur svårt är direktivet att få på plats?  

– Det finns en del motsägelsefulla skrivningar. Vi får väl se hur det utvecklar sig, om man får klarhet.  

– På det stora hela ser vi inte den här katastrofen som arbetsgivarorganisationerna ser. Om man följer det tredje kapitlet i diskrimineringslagen så är det lite man behöver lägga till, men inte så himla mycket. Det finns enstaka artiklar, till exempel artikel 18 om preskription, som är problematiska för vår modell.

Vem ska betala? 

LO:s Sofie Rehnström pekar också på att direktivet inte reglerar var pengarna ska tas ifrån för att jämna ut löneskillnaderna. Om man kommer fram till att det finns löneskillnader som inte går att motivera utifrån direktivet, så ska det åtgärdas inom rimlig tid.  

– Frågan blir var ska man ta pengarna ifrån? Ska man ta från potten eller ska arbetsgivaren slanta upp? 

Svenskt näringsliv: Tar kraft från lönebildningen

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv, tror inte att direktivet kommer att medföra någon positiv påverkan för jämställda löner. Tvärt om. 

– Bedömningen från vår sida är att direktivet inte kommer att öka jämställdheten i Sverige. Jag är även tveksam till om det kommer att påverka positivt i något annat land. EU har ett tydligt mål för jämställda löner, men kommer den här verktygslådan leda till att man når målet? Min bedömning är nej. Det kommer däremot att skada vår lönebildningsmodell.

Hur menar du då? 

– Nu fattar man beslut om lönetransparens på europeisk nivå. Det innebär att företag behöver lägga energi, avsätta tid för medarbetare och mycket troligt köpa externa tjänster för att klara att uppfylla direktivets detaljerade krav.  

Vad kommer direktivet innebära för företagen?  

– Det är svårt att veta. Men det kommer att bli mer jobb, det är det ingen tvekan om. Dessutom har du en ökad risk för fler domstolsprocesser.  

– Vi hoppas att man från regeringens sida lyssnar på parterna och ser vad vi gör ute på arbetsplatserna där det i min uppfattning fungerar väl med den lönebildning vi har. Regeringen behöver göra ett genomförande av direktivet som bevarar den svenska lönebildningsmodellen. 

Forrige artikel  Dansk europaparlamentariker ska förhandla EU:s elmarknadsreform Dansk europaparlamentariker ska förhandla EU:s elmarknadsreform Næste artikel Svensk balansgång när restaureringsmål ska sättas på pränt Svensk balansgång när restaureringsmål ska sättas på pränt
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.