Orbán kommer ”köra sin show” i EU:s ledning – men hur mycket skada kan han göra?

Den första juli tog Ungern och därmed EU:s bråkstake, skeptiker och autokrat nummer ett, Viktor Orbán, över ordförandeskapet i EU. Det ser ut att bli en balansakt mellan pragmatism och provokation i en tid av omvälvningar i Europa.

BRYSSEL. ”Make Europe Great Again!” – är det en rolig ironi att göra den frasen till motto för sitt ledarskap i EU, eller är det en illa dold hyllning till en kontroversiell kamrat på andra sidan Atlanten vid en känslig tidpunkt?

Ungerns regeringschef, Viktor Orbán, säger att han bara försöker blåsa lite liv i Europas ”gråa” politiska språk genom att använda Trump-omskrivningen som en slogan för det ungerska EU-ordförandeskapet, som löper från den 1 juli till nyår. Det är bara rolig symbolik, liksom den stiliserade Rubiks kub som är ordförandeskapets logotyp.

– Vi behöver folk som skakar om systemet, sade Orbán enligt Politico.

I Bryssel och andra huvudstäder ser många orden som den första i en rad förväntade provokationer under det kommande halvåret av unionens ordförandeskap, utförda av samarbetets mest EU-skeptiska och konfliktdrabbade ledare.

– Det är verkligen inte originellt, sade den tjeckiska vice ordföranden för EU-kommissionen, Vera Jourová, lite hånfullt förra veckan.

– Låt oss hoppas att de kan uppträda neutralt och professionellt, sade hon om det ungerska ordförandeskapet.

Oberoende experter varnar dock för att Orbán inte kommer att undvika att ställa till med problem, även om Ungern tar över rodret vid en ganska död tidpunkt lagstiftningsmässigt.

Rädsla för Orbáns ledarskap

– Hans slogan sätter verkligen tonen för vad resten av EU kan förvänta sig under den kommande perioden. Det kommer att bli många sådana här typer av provokationer, säger den ungerska forskaren Zselyke Csaky, expert på europeisk politik vid Centre for European Reform (CER) i London.

– Men samtidigt är de ungerska diplomaterna upptagna med att säga att det kommer att bli ett helt normalt och pragmatiskt genomfört ordförandeskap. De försöker bara göra sitt jobb. Det kommer inte att bli lätt för dem, säger hon.

På förhand har det funnits en viss oro för att Viktor Orbáns regering skulle ta över en del av EU:s dagliga ledning just nu, när samarbetet är under press från krig och konkurrens utifrån och av växande nationalism inifrån.

Orbán har under lång tid konsekvent motsatt sig gemensamma beslut, bromsat sanktionerna mot Ryssland och brutit mot unionens gemensamma värderingar och regler till den grad att över 200 miljarder kronor i EU-stöd till Ungern för närvarande är fryst.

Han motsatte sig också förra veckans beslut att utse EU:s nya ledning för de kommande fem åren, som Viktor Orbán kallar ”skamligt”.

Inte minst Orbán-regeringens motstånd mot att stödja Ukrainas försvar mot Rysslands anfallskrig, liksom den fortsatta urholkningen av demokratin och rättsstatsprincipen i Ungern, har skapat farhågor om att detta ordförandeskap kan vara skadligt för samarbetet.

Ordförandeskapets roll och inflytande

Tidigare i år antog Europaparlamentet en resolution där den parlamentariska majoriteten förklarade sig ”bestört över de ihållande, systematiska och avsiktliga kränkningarna av demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Ungern” och därför uttryckte ”oro” över att Ungerns regering inte kan uppfylla rollen som EU:s ordförandeland ”på ett trovärdigt sätt”.

Medlemsländernas roterande ordförandeskap som äger rum två gånger om året är mindre inflytelserika än tidigare – men de är verkligen inte utan betydelse. EU:s ständiga ordförande i rådet är ordförande vid toppmötena och chefen för utrikes frågor leder utrikesministrarnas möten, men alla andra ministermöten förbereds och leds av ordförandelandet.

Ordförandelandet kan också påverka prioriteringarna i EU:s arbete i stort genom att sätta frågor mer eller mindre högt på dagordningen och antingen driva på för vissa beslut och lagstiftningspaket eller låta bli att göra det.

Det var till exempel ingen tillfällighet att beslutet att inleda utvidgningsförhandlingar med Ukraina fattades under Belgiens EU-ordförandeskap i juni, och inte här i juli under det ungerska ordförandeskapet. Ungern hade knappast prioriterat det.

Väldigt lite lagstiftning just nu

Bakom kulisserna i EU:s institutioner finns det en lättnad över att Viktor Orbáns ordförandeskap råkar infalla vid en tidpunkt då ingen viktig ny EU-lagstiftning kommer att föreslås eller förhandlas fram.

Det beror på att EU:s ledarskap och lagstiftningsmaskineri kommer att gå på lägsta växel under resten av året, där det mesta av tiden kommer att ägnas åt att utse och godkänna en ny EU-kommission i det nya Europaparlamentet. Det kommer därför att bli mycket lite lagstiftningsarbete som ungrarna faktiskt kommer att behöva ta itu med i ministerrådet.

– Orbán kommer att köra sin show. Han kan göra sin egen lilla cirkus om han vill. Och det kommer han förmodligen att göra. Men i verkligheten kommer hans ordförandeskap att vara i stort sett irrelevant, säger en högt uppsatt källa i parlamentets största grupp, konservativa EPP.

Men den beskrivningen är förmodligen inte helt korrekt.

När allt kommer omkring är det ingen som riktigt vet vad som kan hända med EU från och med nu och fram till nyår – och därför inte vad Ungerns ordförandeskap kommer att behöva ta itu med.

– Det är sant att det kommer att bli ett övergångsordförandeskap där det inte kommer att finnas några nya lagstiftningsförslag och där mycket lite konkret lagstiftning kommer att förhandlas fram. Men det är inte det enda ett ordförandeland gör, säger analytikern Rasmus Egmont Foss från tankesmedjan Europa.

Trump och resten av världen

– Under alla sexmånadersordförandeskap uppstår oväntade kriser som måste hanteras eller externa händelser som ett EU-ordförandeskap måste reagera på som en företrädare för alla. Och det är inte oviktigt hur Ungerns regering beter sig, säger Rasmus Egmont Foss.

Hur kommer till exempel det ungerska ordförandeskapet att hantera en ny utveckling i kriget mot Ukraina, när Orbán, till skillnad från i stort sett alla andra europeiska ledare, anser att ukrainarna bör ge efter och förhandla med Putin? Hur kommer det sig att det ungerska ordförandeskapet inte nämner Ukraina över huvud taget när det talar om ytterligare utvidgningar av EU?

Eller hur kommer Orbán att reagera om Donald Trump blir omvald i november – eller om han inte blir omvald, utan i stället startar ett nytt våldsamt uppror mot den amerikanska kongressen? Ungerns ledare har aldrig dolt att han är en stor anhängare av Trump, men den inställningen är långt ifrån EU:s konsensus.

Något liknande gäller den ungerska regeringens inställning till Kina. Här lägger Budapest störst vikt vid en ”pragmatisk och balanserad” relation och en ”konstruktiv dialog” med Peking vid en tidpunkt då EU:s allmänna ståndpunkt annars är mycket mer kritisk.

Förvirring om EU:s röst

Den ungerska forskaren Zselyke Csaky från CER tvivlar inte på att Ungerns regeringschef är villig att använda sin position som EU-ordförande för att föra fram sina egna budskap internationellt.

– Det kan råda förvirring om vad EU:s röst egentligen är. Vad EU egentligen tycker om demokrati, om Ryssland, om Ukraina eller om invandring, till exempel. Det skulle vara skadligt, säger hon.

– Och så har vi förstås också frågan om EU:s eget rykte och trovärdighet på global nivå, när man låter sig företrädas av en man som har börjat bryta ner demokratin hemma i sitt eget land.

{{toplink}}Csaky medger att det ungerska ordförandeskapet kanske har det bästa intresset av att visa sig vara ansvarstagande i sitt dagliga arbete. Det var i alla fall vad som hände när Ungern och Viktor Orbán senast innehade ordförandeskapet i EU 2011 (så länge har han suttit vid makten).

– Men det är inte säkert att det blir likadant den här gången. Orbán känner sig starkare nu. Kanske kommer han att försöka påtvinga EU mer av sin egen agenda, för han tror att fler och fler av de andra ledarna håller med honom, säger hon.

Ny vind i nationalisternas segel

Här pekar Zselyke Csaky på Italiens nationalkonservativa regeringsledare Giorgia Meloni. På Geert Wilders, som vann valet i Nederländerna i höstas. På det österrikiska frihetspartiet (FPÖ), som än en gång stormar fram. Och på det franska nationalistpartiet, Nationell samling, som just nu är på väg att vinna det franska parlamentsvalet för första gången någonsin.

– Om Ungerns EU-motstånd får mer och mer stöd från andra medlemsländer under det här ordförandeskapet kan det få oförutsägbara konsekvenser, säger forskaren från Centre for European Reform.

Viktor Orbán känner tydligt att hans idéer har vind i seglen.

Så sent som i söndags – dagen innan han tog över ordförandeskapet i EU – höll den ungerske ledaren en presskonferens i Wien tillsammans med FPÖ:s ordförande Herbert Kickl och det tjeckiska partiet ANO under ledning av Andrej Babis.

Här tillkännagav de tre politikerna en ny ”patriotisk” allians, som de hoppas ska leda till ytterligare en högernationalistisk grupp i EU-parlamentet, där de redan är två.

– Den politiska förändringen i Europa har börjat, sade Viktor Orbán vid det tillfället.

– Europas folk vill ha tre saker: fred, ordning och utveckling. Allt de får från den nuvarande eliten i Bryssel är krig, invandring och stagnation. 

Artikeln är översatt från Altinget.dk.

Forrige artikel Regeringens redovisning: Når inte klimatmålen Regeringens redovisning: Når inte klimatmålen Næste artikel Strategi saknas när EU-länderna pekar ut sina prioriteringar Strategi saknas när EU-länderna pekar ut sina prioriteringar
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.