Oroligheter på Balkan – EU oroat

– Motsättningarna är stora. Vi, makedonierna, förlorar våra mänskliga rättigheter. Den här (albanska) plattformen vill ändra namnet på vårt land, vill ändra vårt språk och religion, säger Bovan.

Han är 29 år, klädd i röd militärbasker och insvept i den ursprungliga makedoniska flaggan som togs fram av den ultranationalistiska organisationen SMK (Svetski makedonski kongres) i samband med självständigheten 1991.

Dagliga protester

Bovan står utanför regeringsbyggnaden i huvudstaden Skopje som han gör varje dag vid fem-tiden. Tillsammans med likasinnade protesterar han mot vad han ser som albanernas försök att ta över landet.

Kristina Radosinovik, en medelålderskvinna som promenerar på stråket vid floden Varna bakom regeringsbyggnaden stödjer Bovan och de andra demonstranterna.

– Jag är oroad, vårt land är i fara. Den albanska minoriteten har alla rättigheter som de borde ha men de vill alltid ha mer och mer. Jag tror att de vill skapa ett enda stort Albanien, säger hon.

Spänningarna mellan makedonier och den albanska minoriteten som utgör ungefär 25 procent av landets befolkning har ökat den senaste tiden. Många hade hoppats att landets politiska kris skulle lösas i och med valet i december förra året. Istället blev det värre.

Politiskt drama efter nyval

Valet strax innan årsskiftet var en del av den EU-ledda uppgörelse som parterna enades om efter skandalen 2015 där det kom fram att regeringen hade avlyssnat tusentals medborgare, däribland politiska motståndare och journalister.

Avlyssningen visade också på omfattande korruption med kopplingar ändå upp till premiärministern Nikola Gruevski. I valet blev nationalistiska VMRO-DPMNE, som har styrt Makedonien i över tio år, största parti men det misslyckades med att bilda regering. Istället fick socialdemokratiska SDSM majoritet genom att gå samman i koalition med flera partier som representerar den albanska minoriteten. I utbyte har SDSM bland annat lovat att göra albanska till officiellt språk i hela landet.

Presidenten Gjorge Ivanov som står VMRO-DPMNE nära har vägrat att låta oppositionen ta över makten med motiveringen att det skulle skada Makedoniens suveränitet och självständighet.

Många menar att presidentens agerande strider mot grundlagen. En av dem är Arbr Ademi som sitter i regering för det albanska partiet DUI och som ansvarar för integration med EU.

– Konstitutionen är tydlig. Mandat ska ges till det partiet eller de partier som är i majoritet, säger Arbr Ademi till Altinget.

Samtidigt hindras det praktiska maktskiftet i parlamentet. Under ledning av nationalistpartiet har man startat en evig debatt i syfte stoppa SDSM och de albanska partierna att välja ny talman på egen hand.

Premiärminister Gruevski och hans närmaste har försökt svartmåla koalitionen genom att hävda att den styrs av en främmande makt. De albanska partierna enades om en gemensam deklaration i Albaniens huvudstad Tirana, en deklaration som Gruevski kallar Tiranaplattformen. Han spelar på de etniska motsättningarna som redan finns i Makedonien. I vissa fall har det lett till våldsamheter.

EU-källa varnar för ny konflikt

– Det är en väldigt komplicerad situation där etniska element spelar en roll. Det är ett riskfyllt beteende. Vi ska inte glömma 2001 när det var krig mellan albaner och makedonier, säger en anonym EU-källa som arbetar i landet till Altinget.

Hen syftar på den väpnade konflikt som blossade upp för 16 år sedan när albanska rebeller tog till vapen och landet stod på randen till inbördeskrig.

Även Johannes Hahn, EU-kommissionären som ansvarar för grannskapspolitiken, är oroad.
– Vi uppmanar alla att avstå från uttalanden som kan ge näring till etniska spänningar. Ingen ska frestas att leka med elden, sa Johannes Hahn efter ett möte med president Ivanov nyligen.

EU-ledare har åkt skytteltrafik till Skopje den senaste månaden för att förmå landets ledning att respektera konstitutionen och överlämna makten till dem som har majoritet.

Med de interna problem som EU har vill man till varje pris undvika nya oroligheter i det absoluta närområdet. Makedonien är också strategiskt viktigt när det handlar om att stänga till flyktingströmmen mot EU på västra Balkan.

Gör allt för att sitta kvar vid makten

EU främsta påtryckningsmedel i diskussionerna med de makedonska ledarna är EU-medlemskap. Landet kandiderar sedan 2005 för att gå med i unionen. Bland människorättsorganisationer i Makedonien tror man dock inte att EU:s försök att påverka kommer få någon större effekt.

– De här killarna är inte intresserade av att gå med i EU för det betyder att de behöver blir mer transparenta, att de behöver respektera rättsstatsprinciper och minska korruptionen. Det ligger inte i deras intresse, säger Albert Musliu, chef på organisationen ADI som arbetar för att Makedonien ska röra sig i en demokratisk riktning.

Albert Musliu menar att de som styrt landet i över tio år gör allt för att sitta kvar vid makten och de uppviglar till social oro och etniska motsättningar för att slippa undan de rättsprocesser som har startats i spåren av avlyssnings- och korruptionsskandalen för två år sedan.

– Jag säger inte att det inte finns problem relaterat till makedonier och den albanska minoriteten. Men det är det styrande partiet som vill att vi har etniska motsättningar i landet. De försöker flytta fokus från korruptionsanklagelserna, säger han.

Albert Musliu tror att de etniska spänningarna skulle dämpas om man fick bort VMRO-DPMNE från makten.

Dana, en ung tjej som jag träffar i Skopjes centrum, på bron mellan Alexander de stores fontän och torget som pryds av en stor staty av samma krigare, tycker att allt är en enda röra i Makedonien. Hon är kritisk både till den sittande regeringen och oppositionen som nu vill ge den albanska minoriteten något annat än vad som sades före valet i december.

– Jag vill ha ett stabilt juridiskt system. Jag vill ha ett stabilt land där man inte spär på spänningar mellan nationaliteter. Jag tror inte majoriteten av makedonier eller den albanska minoriteten vill se ökade spänningar. Vi har levt tillsammans under lång tid. De är medborgare precis som jag, säger hon.

andreas@altinget.se