Bilutsläppsomröstning visade på tydlig klyfta mellan EU-länder

I slutändan fick dock den ansvariga parlamentarikern uppbackning för att driva på för en 40-procentig reduktion i nybilsflottans koldioxidutsläpp i slutförhandlingarna som väntar härnäst. 355 röstade för utsläppsmålet, jämfört med 284 som röstade emot.

– Man ska inte lura sig att tro att det här är tillräckligt utifrån hur forskarna ser på situationen, men det är ett steg på vägen, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker till Altinget och fortsätter:

– Nu gäller det att arbeta vidare, först och främst inför mötet i rådet nästa vecka, för att höja ambitionen.

Det var främst i den socialdemokratiska gruppen som förhandstriden om målnivån utfördes. Den ansvariga parlamentarikern Dalli fick sänka målsättningen för att få med sig de skeptiska ledamöterna, främst från Tyskland. Jytte Guteland säger att det var en svår diskussion innan de fick med sig hela gruppen.

– Detta är ett exempel på det dubbla fotarbetet som krävs. Dels så gäller det att kämpa för att genomföra den politiken som krävs ur klimatperspektiv, dels så gäller det att inte hänfalla åt plakatpolitik och stå på sidan och klaga på utfallet. Nu fick vi med oss gruppen på en nivå som är åt rätt håll, även om det inte är tillräckligt, säger hon.

Federley blir inte förvånad om nivån höjs framöver

I andra grupper var åsikterna splittrade även vid omröstningen. Hos liberalerna i Alde-gruppen var bland annat flera tjecker och tyskar emot att sätta nivån på 40 procents reduktion vid dagens omröstning. C-parlamentarikern Fredrick Federley hade önskat mer, men fick nöja sig med 40-procents reduktion. Han förvånas dock inte heller om ribban skulle höjas framöver.

– Man vet aldrig om det blir någon översyn framöver, där det öppnas för att nivåerna höjs.
Men i det här förslaget ingår det ju ingen sådan?
– Om det är något som man vet här i Bryssel, så är det att det är väldigt lite som är skrivet i bautastenar. Man vet aldrig hur exempelvis en ny kommission resonerar.

Fjellner avvek från grupplinjen

En av de parlamentariker som inte följde sin grupps vilja var moderaten Christofer Fjellner i EPP-gruppen. Gruppen önskade sätta ribban på 35 procent, men Fjellner ställde sig bakom 40-procentslinjen.

– Den här typen av krav på bilar är en balansgång på slak lina, både politiskt och för branschen, där det krävs rätt balans på nivån som ska behöva uppnås. Det är ju väldigt många som förvillas att tro att den som har störst krav också levererar störst utsläppsminskningar, men så är inte fallet i alla fall här. Mycket beror ju också på i vilken takt vi lyckas skapa andra förutsättningar för att ställa om transportsektorn, såsom elnätet, säger Christofer Fjellner och fortsätter:

– Men även politiskt så är detta en känslig fråga. Jag stödde 40-procentsmålet dels för att jag tror att det är en möjlig, men väldigt ambitiös linje. Dels för att jag såg att det vid ett utfall på 35 hade kunnat leda till att hela förslaget röstades ner av parlamentet, vilket ytterligare hade försvårat det fortsatta lagstiftningsarbetet. Nu blir det en svag förhandlingsposition som parlamentet går in i förhandlingar i rådet med, men det blir i alla fall en position.

Fortsatt stor splittring i rådet

Strax före omröstningen i parlamentet så presenterades också det österrikiska ordförandeskapet i ministerrådets förslag till kompromisstext inför miljöministrarnas möte på tisdagen den 9 oktober. Där var det fortsatt tydligt att splittringen är omfattande, med ”ett stort antal länder” som önskar att höja ambitionsnivån ovanför den föreslagna 35-procentskompromissen, samtidigt som ”ett antal länder” anser att den föreslagna ambitionen är för hög.

Det blir alltså troligen intensiva förhandlingar även när miljöminister Karolina Skog (MP) och hennes kollegor samlas nästa vecka. Sveriges linje fastställs på EU-nämnden på fredag, men regeringens förslag är att målet bör ligga på minst 50 procents reduktion.  

Läs mer: Så ser positionerna ut

jacob@altinget.se