Parlamentets kritik: EU:s ledare har gett efter för Orbáns utpressning

En stor majoritet i Europaparlamentet hotar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med att dra henne inför EU-domstolen för att hon frigett 10 miljarder euro till Ungern i december. Dagen därpå hävde Viktor Orbán blockaden av förhandlingarna med Ukraina.

STRASBOURG. Både EU-kommissionen och de europeiska stats- och regeringscheferna ger efter för Ungerns ledare Viktor Orbán i en utsträckning som är oacceptabel – och kanske till och med olaglig.

Den varningen kommer från europeiska folkvalda när Europaparlamentet på torsdag antar en resolution om förbindelserna med Ungern, som väntas hota EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med en rättegång i EU-domstolen.

– Europeiska ledare tillåter Orbán att utpressa och förlöjliga EU gång på gång. Så här kan det inte fortsätta, sade Terry Reintke, vice ordförande för den gröna partigruppen, i en debatt om frågan på onsdagsmorgonen.

– Tiden rinner iväg, ukrainare kämpar för sina liv, och under tiden sitter Putins tjänare vid EU-ledarnas bord och blockerar det. Det är ett skämt, ett mycket dåligt skämt, sade Reintke och syftade på att den ungerske ledaren fortsätter att stå i vägen för ett nytt långsiktigt stödpaket till Ukraina.

Ordförandena för de dominerande partigrupperna i parlamentet – konservativa, liberaler, socialdemokrater, gröna och vänstersocialister – reste sig en efter en för att skälla ut Ursula von der Leyen och kommissionen som strax före jul offentliggjorde 10 miljarder euro – motsvarande över 110 miljarder kronor – i EU:s stöd till Ungern.

– Vi ger efter för Orbáns utpressning medan alla populister står och skrattar åt oss, sade den socialdemokratiske vice ordföranden Pedro Marquez.

Orbáns dyrt betalda ”kisspaus”

De många miljarder kronor från EU som hållits tillbaka på grund av den ungerska regeringens urholkning av rättsstatsprincipen betalades plötsligt ut den 13 december.

Det var dagen före ett EU-toppmöte där Viktor Orbán hotade att förhindra ett historiskt beslut om att inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU. I en mycket okonventionell manöver lämnade den ungerske ledaren sedan toppmötesrummet i några minuter så att ledarna för de övriga 26 medlemsstaterna kunde besluta att öppna dörren för Ukraina.

Många i Europaparlamentet betraktar processen som ett uttryck för politisk kohandel, som bakom kulisserna var beroende av de miljarder som betalades till Budapest strax före toppmötet.

Denna tolkning avvisas bestämt av kommissionens ordförande, som besökte plenisalen för de folkvalda i Strasbourg på onsdagen för att rapportera om toppmötet i december.

von der Leyen: Vi följde bara reglerna

Enligt Ursula von der Leyen var tidpunkten en tillfällighet. Pengarna måste helt enkelt frigöras eftersom Ungern hade uppfyllt ett antal villkor genom att reformera sitt rättssystem.

– Det är en lagstiftning som stärker rättsväsendets oberoende och begränsar möjligheten till politisk inblandning i rättssystemet. Det var villkoret för att kunna få pengar från sammanhållningsfonderna. Det här är vad vi hade bett om – och Ungern levererade, sade Ursula von der Leyen:

– Det här är regler som vi alla har varit med om att anta. Och vi kommer att följa dem. Det är just detta som skiljer rättssäkerhet från godtycklig användning av våld.

Ursula von der Leyen påminde också om att ytterligare EU-stöd till Ungern till ett värde av 20 miljarder euro fortfarande hålls inne på grund av landets bristande respekt för hbtq-rättigheter, akademiskt oberoende och asylregler.

– De pengarna kommer att förbli blockerade tills Ungern uppfyller alla nödvändiga villkor, sade kommissionens ordförande.

Rättslig utredning pågår

Men majoriteten av parlamentarikerna är inte övertygade. Tvärtom fruktar de ett nytt avtal med Viktor Orbán när EU:s ledare samlas till ett extrainsatt toppmöte den 1 februari, där Ukraina återigen står på dagordningen.

Även om Orbán lät beslutet om anslutningsförhandlingar gå igenom i december blockerar han fortfarande ett paket med långsiktiga europeiska miljarder i stöd till Ukraina.

– Än sen då, låter du honom göra samma sak en gång till så att han kan få lite mer pengar? I så fall kommer ni att få stora problem med det här parlamentet, sade liberalen Guy Verhofstadt till Ursula von der Leyen på uppdrag av Renew-gruppen.

Manfred Weber, ledaren för Europaparlamentets största grupp, de konservativa EPP-ledamöterna, betonade att hans grupp hade tagit initiativet till att kräva en grundlig utredning av decembers miljarder som betalades ut till Ungern.

– Vi behöver mer klarhet om vad som låg bakom kommissionens beslut, sade Weber.

Hot om att väcka talan vid EU-domstolen

Parlamentets majoritet förväntas anta en resolution på torsdag där man till en början ber sin egen rättstjänst att undersöka grunden för betalningen till Ungern – ”i syfte att bedöma lagligheten i EU-domstolens beslut”, som det står i utkastet.

Samtidigt väntas resolutionen innehålla en stark uppmaning till EU:s stats- och regeringschefer att gå vidare med sanktioner mot Ungern enligt artikel 7 i fördraget, vilket i slutändan skulle kunna beröva ett land rätten att rösta i EU.

Ett sådant bestraffningsförfarande föreslogs av Europaparlamentet för flera år sedan, men hittills har det varit orealistiskt för regeringarna i Europeiska rådet att anta sådana sanktioner eftersom det kräver enhällighet bland alla andra länder.

– Hittills har ledarna inte visat modet att ta itu med artikel 7. Nu vill vi se dem agera, sade den konservative gruppledaren Manfred Weber.

Forrige artikel Uppgifter: Danska mittenpartier vill ingå allians inför EU-valet Uppgifter: Danska mittenpartier vill ingå allians inför EU-valet Næste artikel EU-val i skolor ska öka ungas intresse för Europafrågor EU-val i skolor ska öka ungas intresse för Europafrågor
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.