Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige

I dagarna blir det klart vilka avfallsregler och mål som kommer att gälla i EU framöver. 

I fredags kunde medlemsländernas EU-ambassadörer skriva under den provisoriska överenskommelsen från nattmanglingen mellan lagstiftarna i december. Och under tisdagen stämplas också resultatet i EU-parlamentets miljöutskott.

Men bara för att det blir klart med vilka nya mål som ska gälla, så är det inte helt säkert hur tungt omställningstryck det kommer att bli på länderna för att nå målen. Det gäller framför allt för förpackningssidan.

– Vi får nämligen en ny metod för att mäta vår avfallshantering, som kommer att bli mycket tydligare och gemensam för unionen. Det är väldigt bra, men det gör också att vi inte riktigt vet exakt vilken nivå vi kommer att ligga på, säger Ida Adolfsson vid Naturvårdsverket till Altinget. 

Tidigare har nämligen materialåtervinningsnivåerna mätits som insamlade mängder som skickas till återvinning. Det har gjort att olika länder har kunnat använda olika metoder för att nå sina mål, genom att exempelvis räkna samman insamlat avfall från sorteringskärl på stan eller det som lämnats vid avfallsanläggningar. Nu skärps kriterierna. 

– Framöver kommer målen istället utgå från det materialet som faktiskt materialåtervunnits. Det kommer att skapa mer ordning och reda på området, men det kommer också att innebära en viss utmaning även för Sverige, fortsätter Ida Adolfsson. 

Om man ser till de målnivåer som nu fastställs på förpackningssidan hos lagstiftarna, så ser de vid vid en första anblick ut att vara lättuppnådda för Sverige. 

Typ:	Mål 2025	Mål 2030
Alla förpackningar	65%	70%
Plast	50%	55%
Trä	25%	30%
Järnmetaller	70%	80%
Aluminium	50%	60%
Glas	70%	75%
Papper och kartong	75%	85%

Men bland annat plastmålet anses vara en utmaning, då det redan nu bland annat har visat sig svårt att materialåtervinna vissa plaster. Detta har lett till att delar av det insamlade materialet, som inte kunnat bli till nya produkter, gått till förbränning med energiutvinning. Enligt den nya mätpunkten för beräkning av materialåtervinning ska det inte kunna räknas in för att nå målen.

– Det är ett av skälen till att plastmålen är lägre, då det är ett komplext materialslag, fortsätter Ida Adolfsson. 

På väg mot en cirkulär ekonomi?

Det var efter ett slutligt förhandlingsmöte som löpte över mer än 20 timmar som EU-lagstiftarna enades på morgonen den 18:e december. Utöver glada tillrop, så förekom det även flera bittra uttalanden om att målnivåerna var otillräckliga för att unionen ska gå mot den "cirkulära ekonomi" som satts upp som mål. Tidpunkterna och målnivåerna hade också sänkts eller skjutits fram i flera av lagarna relativt kommissionens ursprungsförslag från år 2015.

Men bland annat med tanke på att det nu inte är helt klart hur förpackningsmålen kommer att falla ut när den nya mätmetoden tar vid, så finns det också en skrivning om att målen kan komma att ses över runt 2023-2024. 

Läs mer: Avfallsmål på plats 

Mindre energiåtervinning att vänta framöver

Även på hushållsavfallssidan så sker det vissa förändringar kring definitioner och mätmetoden, men det är inte främst det som det kommunala avfallssamarbetet Avfall Sverige lyfter fram i sin analys av utfallet.

– Även om det vid en första anblick kan se lätt ut för Sverige att kunna nå nivån på 55 procents materialåtervinning eller återanvändning av hushållsavfallet 2025, när vi i dag ligger runt 50, så blir det absolut en utmaning. Särskilt som vi ska nå 65 procent år 2035, säger Weine Wiqvist, VD vid Avfall Sverige till Altinget och fortsätter:

– Generellt kan man säga att en större andel av hushållsavfall kommer att återanvändas och materialåtervinnas och att andelen till energiåtervinning genom förbränning minskar.

Vem ska axla ansvaret?

En annan faktor som sätter press på EU är den att unionen för tillfället inte har kapacitet att själva materialåtervinna allt det material som samlas in. Den stora exportdestinationen sedan tidigare, Kina, har också dragit åt skruvarna ordentligt och höjt kraven under de senaste året. 

Enligt tidningen Politico så finns det nu en utbredd oro bland unionens återvinningsföretag för hur de nya målsättningarna ska kunna nås, framför allt kring att materialåtervinna 55 procent av plasten år 2030.

EU-kommissionen har dock också signalerat att ambitionen för plasthanteringen ska höjas ytterligare framöver, vilket de beräknar kan skapa 200 000 nya jobb på avfallshanteringssidan i unionen.

– Det blir en utmaning, men det blir intressant att följa med tanke på att bläcket knappt har torkat på de målsättningar som nu fastställts kring plasten, säger Weine Wiqvist på Avfall Sverige.

jacob@altinget.se