Pressen ökar på EU när fler backar 2050-mål

EU-TOPPMÖTE. Både Tyskland och Italien har ställt sig bakom EU-kommissionens förslag om att unionen ska nå nettonollutsläpp till år 2050. Det gör att förhoppningarna om att statscheferna ska kunna anta målet på fredag har ökat.

Snabba förändringar i det politiska läget i flera medlemsländer gör att möjligheterna ökat för dem som vill se ett skarpt 2050-mål i slutsatstexten från veckans EU-toppmöte.

Under de senaste dagarna har bland annat Italien, Grekland och Slovenien mer explicit antagit positionen att de står bakom EU-kommissionens skiss för hur unionen ska nå nettonollutsläpp till år 2050. Men det var först när Tyskland satte ner foten som bollen på riktigt sattes i rullning, vilket Financial Times var först med att rapportera.

Nu står 18 medlemsländer bakom EU-kommissionens förslag, även om flera av dem önskar att unionen också ska gå längre.

Läs mer: Förhoppningarna var lågt ställda när första utkasten presenterades

Men även om Tyskland nu står bakom ett 2050-mål, så har de i praktiken inte ändrat sin position till hur statscheferna bör formulera sig i slutsatserna. De föreslår fortsatt att målet ska antas i slutet av år 2019 eller i början av år 2020. Men många hoppas på ett tyskt ledarskap.

– Tyskland behöver nu ta en aktiv roll för att få med de resterande länderna på båten, säger Sebastian Lang vid Greenpeace till Politico.

Polen, Tjeckien och Bulgarien är de länder som är mest uttalat negativa till att statscheferna ska anta något mål vid nästkommande möte, enligt uppgift till Euractiv.

Forrige artikel Därför mobiliserar skogsbranschen i Bryssel Därför mobiliserar skogsbranschen i Bryssel Næste artikel EU sjösätter ny arbetsmarknadsbyrå i Bratislava EU sjösätter ny arbetsmarknadsbyrå i Bratislava
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.