Replik: CETA en bromskloss för svensk lagstiftning
REPLIK. Risken är överhängande att företag tar tillfället i akt och använder social dumpning som en strategi för att öka vinsterna, skriver Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot.
Kritiserat avtal
Avtalet har mött hård kritik, både från forskare, jurister och, inte minst, miljörörelsen. Det har uttryckts oro över bland annat arbetstagares rättigheter, välfärden och klimatet – men också över bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen. Jag har upprepade gånger ställt frågor i riksdagen till handelsminister Ann Linde om CETA och om beredningen. Tyvärr har svaren snarare stärkt mig i förvissningen om att det vore ett misstag att rösta ja till CETA. Ingen av gångerna har Linde kunnat garantera att avtalet inte kommer att påverka till exempel fackliga rättigheter eller svensk klimatpolitik negativt.
Hotar Sveriges självständighet
Det kanske mest uppseendeväckande med avtalet är att det ger investerare möjligheter att stämma stater om lagstiftning och regleringar riskerar att göra vinsterna mindre förväntat. Det innebär för Sveriges del att våra möjligheter att självständigt besluta om till exempel klimatåtgärder eller vinstbegränsningar i välfärden sätts på undantag. Med CETA i ryggen skulle kanadensiska gruvföretag kunna stämma Sverige på grund av miljörestriktioner, ursprungsbefolkningens rättigheter eller kommunala hänsyn. Demokratiskt fattade beslut skulle underställas företagens vinstintresse. Exempel från andra länder med liknande handelsavtal visar dessutom att länder själva tycks anpassa sin lagstiftning för att slippa bli stämda.
CETA åsidosätter arbetsrätten
I regeringens proposition skriver man att CETA inte medför några negativa statsfinansiella konsekvenser. Detta är ett märkligt antagande med tanke på att Sverige kan tänkas bli stämt på mångmiljardbelopp. I värsta fall kan CETA komma att bli en mycket kostsam affär för Sverige. Det är anmärkningsvärt att man från regeringens håll helt viftar undan kritiken utan att först, så som Vänsterpartiet krävt, utreda de statsfinansiella konsekvenserna av avtalet.
Många fackliga organisationer, som till exempel Kommunal, har uttryckt en stark oro för att CETA saknar garantier för att trygga fackliga rättigheter och offentlig välfärd. Utan möjligheten till sanktioner spelar det ingen större roll hur många gånger man från regeringens håll lovar att arbetsrätten inte ska påverkas. Risken är överhängande att företag tar tillfället i akt och använder social dumpning som en strategi för att öka vinsterna.
Demokratihot som gynnar storföretag
Med ett avtal som har ett så tydligt ensidigt handels- och konkurrensperspektiv som CETA kommer det också att bli mycket svårt för länder att utveckla sin miljö- och klimatlagstiftning. Och det är just föregångare och innovativa regleringar som behövs om vi ska klara de klimatmål som beslutades i Parisavtalet och om vi ska uppnå målen i Agenda 2030. I stället riskerar CETA att bli en stor bromskloss för ländernas miljö-och klimatarbete.
Internationell handel är helt nödvändig och kan påverka svensk ekonomi positivt. Vänsterpartiet har genom åren aktivt stött att Sverige avvecklat tullar, kvoter och andra handelshinder. Men vi kommer inte att gå med på en politik som sätter demokrati, fackliga rättigheter och klimatåtgärder på undantag. Det är helt orimligt att politiska beslut som påverkar vår ekonomi och välfärd avhandlas i hemlighet och därefter inte kan påverkas på demokratisk väg. Vi vill se en handelspolitik för alla, inte bara för storföretag.
FI: Demokratihotande handelsavtal till omröstning
Replik: Fi:s artikel mot investeringsskydd saknar verklighetsförankring
