Risk för olagliga statsstöd – myndighet föreslås få samlat ansvar
Risken för att ge otillåtna statsstöd ställer krav på både myndigheter och kommuner. Nu föreslås ansvaret för att ge stöd i statsstödsfrågor samlas på Upphandlingsmyndigheten och möjligheten att visselblåsa lämna Regeringskansliet.
Statens arbete med statsstöd är både sårbart och ineffektivt, konstaterar Statskontoret i en ny rapport. Efter att regeringen gett myndigheten i uppdrag att ta fram en lösning för att samla flera uppgifter som rör statsstöd föreslås nu Upphandlingsmyndigheten bli den stora rådgivande kraften för frågor från kommuner, regioner och myndigheter.
– Det är inte många i landet som kan det här riktigt bra, och när de är utspridda på olika myndigheter så blir det ingen kritisk massa av kompetens någonstans. De har inte heller tid att lära upp någon annan utan måste hålla skutan flytande. Genom att samla ansvaret kan man även samla kompetens, och förhoppningsvis få till mer kunskapsutveckling, säger Kajsa Holmberg, utredare på Statskontoret.
Upphandlingsmyndigheten ger redan i dag råd i statsstödsfrågor, utöver att myndigheten vägleder kommuner och myndigheter i frågor om upphandlingar.
– De har redan en främjande och utvecklande roll mot den offentliga förvaltningen i sin helhet vilket borde göra det lättare för myndigheter, kommuner och regioner att vända sig dit även när de har frågor om statsstöd.
Risk för dubbla stöd
Möjligheten att ge statsstöd till olika verksamheter regleras på EU-nivå. Reglerna är omfattande och kan uppfattas som invecklade.
– Även om man är bra på svensk lagstiftning så är de skrivna på lite andra sätt, säger Kajsa Holmberg.
För många kommuner och myndigheter hör det inte heller till vardagen att hantera statsstöd. ”Det kanske handlar om att man säljer mark någon gång eller köper in någon tjänst”, säger Holmberg.
– Alla som ger statsstöd vet inte om att de gör det. Risken är i värsta fall att man ger ett olagligt stöd och då kan man bli tvungen att återkräva det av de som har tagit emot det. Då hjälper det inte att ett företag till exempel har tagit emot stödet i god tro.
Kajsa Holmberg ser även en risk för att staten ger stöd från flera håll, utan att man vet om det.
– Om man inte vet att man ger statsstöd så rapporterar man inte heller uppgifterna om stödet till de register som finns och då får regeringen ingen fullständig bild av hur den här stödgivningen ser ut och andra stödgivare kan inte se att en viss myndighet, kommun eller region redan har betalat ett stöd till det här företaget.
”Man är rädd att göra fel”
I dag ligger uppgifterna som Statskontoret tittat på fördelat på fyra myndigheter; Upphandlingsmyndigheten, Tillväxtanalys, Konkurrensverket och Regeringskansliet. Ansvaret för uppgifter som ska underlätta EU-kommissionens tillsyn föreslås även fortsatt ligga på Konkurrensverket.
Statskontoret ser en risk för att kommuner och myndigheter inte skulle våga be om hjälp från Upphandlingsmyndigheten om de även hade ansvar för tillsyn.
– Man är rädd att göra fel och att bli påkommen med att göra fel. Däremot ligger det nära till hands för offentliga aktörer att vända sig till Konkurrensverket när det handlar om missförhållanden, säger Kajsa Holmberg.
En visselblåsarfunktion, som inrättades sommaren 2022 men än så länge inte hanterat något skarpt ärende, föreslås också ligga under Konkurrensverkets ansvar. Därmed skulle den lämna Regeringskansliet.
– Regeringskansliet kommer fortfarande ansvara för policyuppgifter som rör statsstöd, som att bistå regeringen i kontakter med EU-kommissionen om statsstöd.
{{toplink}}
Skyttedal startar eget parti
Trendbrott: Färre unga går och röstar
