Svenske chefsförhandlaren om migrationspakten: ”Absolut inte i mål”

Intensiva förhandlingar pågår om EU:s migrationspolitik – men förhandlingsutrymmet är snävt och tiden är knapp om en överenskommelse ska hinna nås innan mandatperiodens slut. ”Det vore ett enormt misslyckande om vi inte når i mål när vi är så nära”, säger Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) som är en av förhandlarna.

När EU:s ministrar med ansvar för inrikes frågor träffas i Bryssel på torsdagen var inte tanken från början att migration skulle finnas på dagordningen. Nu ser det ut att bli dagens största diskussion.

Med bara några månader kvar innan lagstiftningsfönstret stängs inför EU-valet brinner det i knutarna att ro i land en överenskommelse om EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik, den så kallade migrationspakten.

Efter försommarens genombrott i förhandlingarna under det svenska EU-ordförandeskapet, då medlemsländerna enades om två av de tyngsta delarna i pakten, har dock kompromissviljan varit begränsad. Intensiva förhandlingar pågår mellan medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet men sprickor återstår både mellan och inom de två lagstiftarna.

– Vi jobbar väldigt intensivt men vi är absolut inte i mål än. Det finns stora skiljelinjer men jag tillhör de som kommer att fortsätta jobba för att vi ska nå i mål. Sen får vi se om det går, sade Tomas Tobé (M), som är Europaparlamentets huvudförhandlare för just asyl- och migrationshanteringsförordningen i pakten, till Altinget under en förhandlingsintensiv vecka i Strasbourg nyligen.

Delikat balansakt

Europaparlamentet och medlemsländerna i ministerrådet ska inte bara komma överens om flera olika delar i lagstiftningspaketet – de båda lagstiftarna måste fortfarande sätta ner foten internt i varsin del av paketet.  

Parlamentet har ännu inte enats om sin ståndpunkt i delen som reglerar återvändande av migranter. I rådet pågår just nu svåra slutförhandlingar för att nå en ståndpunkt i det så kallade krishanteringsförslaget ­– vilket också är den del av pakten där de två lagstiftarna står längst ifrån varandra.

Här har förhandlingarna komplicerats av att Tyskland, som ses som ett viktigt land för att få med sig majoriteter, ställt nya krav på fler skyddsåtgärder för minderåriga och anhöriga. Tillsammans med länder som helt motsätter sig texten, som Ungern och Polen, och kritiker som Österrike och Tjeckien, bildar de en något som närmar sig en blockerande minoritet.

Endast några få detaljer uppges återstå för att en överenskommelse ska kunna nås, men personer med inblick i rådsförhandlingarna beskriver det som en delikat balansakt när en eftergift i en riktning kan komma att äventyra andra redan överenskomna delar i övriga pakten.

Europaparlamentet har också satt förhandlingarna kring flera andra delar av pakten på paus i väntan på att rådet ska sätta ner foten kring krishanteringsdelen.

Verkligheten gör sig påmind

En av utmaningarna i förhandlingen om migrationspaketen är, enligt personer med inblick i processen, nu att hålla igång tempot och att hålla uppe den politiska viljan att faktiskt nå i land med en överenskommelse för hela pakten, som fanns under vid överenskommelsen i rådet i juni och i EU-parlamentet under våren.

Kanske förhandlarna fått draghjälp när verkligheten återigen gjort sig påmind. När tusentals migranter inom loppet av några dagar anlände till den syditalienska ön Lampedusa mitten av september hamnade migrationsfrågans återigen i topp på EU:s dagordning. Även längs övriga migrationsrutter till EU uppges trycket öka.

Enligt Tomas Tobé behövs ett EU-gemensamt svar på utmaningen.

–Jag tror att alla inser att migration inte är en fråga som ett medlemsland själv kan hantera. Vi har en gemensam yttre gräns, och vi måste hitta ett rimligt sätt att hantera det här tillsammans.

Allt kan hända

På torsdagens ministermöte står migrationspakten endast som en informationspunkt, där det spanska ordförandeskapet ska informera om hur förhandlingarna fortskrider. Den stora migrationsdiskussionen ska framför allt handla om den yttre dimensionen, det vill säga EU:s migrationssamarbete med länder utanför unionen, såsom det omtvistade avtalet med Tunisien som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var med och slöt i somras, men även om situationen på Lampedusa.

Förhandlingarna om krishanteringen pågår dock in i det sista i rådet och enligt rådskällor är det inte uteslutet att saker och ting kan röra på sig när ministrarna väl sitter samlade kring bordet på torsdagen.

”Historisk möjlighet”

I sitt årliga tal om tillståndet i EU i mitten av september, satte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen press på lagstiftarna att slutföra arbetet med migrationspakten.

– Ett avtal om pakten har aldrig varit närmare än så här. Parlamentet och rådet har en historisk möjlighet att ro det i hamn, sade hon.

Europaparlamentarikern Tomas Tobé välkomnar att von der Leyen sätter tryck på både parlamentet och rådet:

– Vi är så här pass nära varandra, vi kan bygga en majoritet i parlamentet och vi kan bygga en majoritet i rådet. Att inte ta den möjligheten, det vore ett enormt misslyckande.

Forrige artikel Skyttedal placerades tvåa – kollegan toppar EU-listan Skyttedal placerades tvåa – kollegan toppar EU-listan Næste artikel Ingen byråkrat – så har von der Leyen politiserat kommissionen Ingen byråkrat – så har von der Leyen politiserat kommissionen
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.