Statsstödskampen trappas upp på toppmöte
Den svenska regeringens hjärtefråga i EU-sammanhang, konkurrenskraft, står i fokus på toppmötet i Bryssel. Men diskussionen riskerar att inte gå i den riktning statsminister Ulf Kristersson (M) önskar.
BRYSSEL. Statsstöd eller inte statsstöd, och hur? Det är frågan när EU:s stats- och regeringschefer på det pågående toppmötet i Bryssel på torsdagen djupdyker i frågan om hur EU bäst ska stärka sin konkurrenskraft.
Den tidigare italienske premiärministern Enrico Letta ska på mötet lägga fram en efterlängtad rapport om hur EU:s inre marknad ska stärkas. Ett centralt element i rapporten förväntas vara just rekommendationer kring ökat statsstöd till europeiska företag.
I skuggan av konkurrens från ekonomiska jättar som USA och Kina – som i olika former pumpar in stöd till sina företag – bör EU trappa upp sitt stöd på ett liknande sätt, menar italienaren.
Efter lättnader av statsstödsregler i samband med pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har EU:s storspelare Tyskland och Frankrike redan hoppat på tåget. Tillsammans står de för mer än tre fjärdedelar av statsstöden i unionen i förra årets sammanräkning.
För att undvika fragmentering av den inre marknaden behövs ett system där hela EU får tillgång till stöd på ett mer jämlikt sätt, föreslår Letta.
Fel väg att gå enligt Sverige
Från svenskt håll är man väl medveten om att EU måste trappa upp gentemot konkurrenterna.
EU behöver en stark och stabil ekonomisk bas för att tackla långsiktiga utmaningar som stöd till Ukraina – både vad gäller försvar och säkerhet, men även för återuppbyggnad efter kriget – liksom inför EU:s eventuella kommande utvidgning, och inte minst den gröna och digitala omställningen.
Men statsstöd är generellt inte rätt väg att gå enligt Sverige.
– När det gäller statsstöd så har vi börjat hamna på ett sluttande plan, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på EU-nämndens sammanträde inför toppmötet.
– Kris har följt på kris och vissa offentliga stödpaket har i många fall varit nödvändiga, även i Sverige, och under pandemin. Men vi kan inte leva i en permanent kris där statsstöden blir en naturlig del av företagens intäktskalkyl och där skattepengar, snarare än innovation och hårt arbete och hård konkurrens gör att företag växer i Europa.
Från svenskt håll understryker man därför att ett strikt ramverk för statsstöd är nödvändig för att bevara den inre marknadens integritet. När de ges ska de ses som tillfälliga åtgärder.
I stället vill Sverige se andra lösningar som handlar om att riva hinder för företag att verka på den inre marknaden. Lösningar såsom regellättnader, förbättrad mobilitet för arbetare genom erkännanden av kvalifikationer och genom bättre transportnät.
Det handlar också om att satsa på forskning och innovation och på att främja handel med omvärlden.
I ett inspel till debatten skrev nyligen energiminister Ebba Busch (KD) tillsammans med ministrar från sju andra medlemsländer ett brev till ministerrådet där man uppmanade till att gå i den riktningen, i stället för statsstödsvägen, för att öka unionens konkurrenskraft.
Ordförandeskapets flaggskeppsfråga
Frågan om konkurrenskraft är en högt prioriterad EU-fråga för den svenska regeringen. Under det svenska ordförandeskapet våren 2023 drev Sverige på för att lyfta frågan i toppen på EU:s dagordning.
Nu skördar man frukten av detta när frågan står i centrum för veckans extrainsatta toppmöte. Torsdagens diskussion, med utgångspunkt i Letta-rapporten, ses som ett avstamp till ett kommande samlat konkurrenskraftsinitiativ för Europa.
I vilken riktning ordförandeskapets flaggskeppsfråga kommer segla under mötet, och framöver, återstår dock att se.{{toplink}}
Valmyndigheten får extramiljoner för EU-valet
Över 370 namn på Folklistan – lokala politiker blir vildar
