Trafiksäkerhetsarbetet haltar i unionen – ”Alarmerande”
(Foto: Thierry Roge © European Union)
EU-målet att halvera antalet döda i vägtrafiken till 2030 är utom räckhåll, enligt Europeiska revisionsrätten. ”Om EU och medlemsländerna vill uppnå dessa mål måste de lägga i en högre växel” säger revisionsrättsledamoten Eva Lindström.
Arbetet för att nå målen om att halvera antalet döda i vägtrafiken fram till år 2030, för att sedan år 2050 nå ”nära noll”, haltar inte bara på svensk nivå utan även på EU-nivå.
För att nå målen behöver antalet dödsfall minska i en takt på 4,6 procent årligen, nära en fördubbling från dagens 2,5 procent, enligt revisionsrätten i Luxemburg som i en särskild rapport följt upp insatserna.
Revisionsrätten skriver vidare att ”EU:s trafiksäkerhetsmål kan endast uppnås om medlemsländerna för den politik och tillhandahåller den finansiering som krävs eftersom det är de som sitter i förarsätet och ansvarar för att genomföra vissa åtgärder som direkt kan förbättra trafiksäkerheten.”
– Situationen i vissa medlemsländer är verkligen alarmerande, säger Eva Lindström, tidigare svensk riksrevisor och sedan 2018 ledamot i den Europeiska revisionsrätten vid en pressträff.
– Vi oroas också av att EU-pengar till ändamålet inte placeras där de gör mest nytta, fortsätter Lindström, vars myndighet framför allt har uppdraget att granska hur EU-medel används.
Samtidigt skiljer sig bilden åt kraftigt i unionen. Sverige och Danmark hade den lägsta dödligheten med 22 respektive 26 döda per miljon invånare. Rumänien hade högst dödlighet, med 86 döda per miljon invånare, i den senast jämförbara statistiken från år 2022. EU-genomsnittet ligger på 46 döda per miljon invånare.
– Kostnaderna för att genom insatser skydda fler liv skiljer sig också kraftigt åt, där det i vissa länder kostar fyra gånger mer än i andra, fortsätter Lindström.
Saknar information om beteendeförändringar
Nationellt har de ansvariga myndigheterna på området, bland andra Transportstyrelsen och Trafikverket, också pekat på att utvecklingen mot de egna halveringsmålen avstannat de senaste åren.
{{toplink}}
Bland de förslag som förts fram nationellt återfinns både tekniska åtgärder, såsom att inför sträck-mätning istället för dagens punktmätning vid fartkameror.
Samtidigt trycker bland andra VTI:s generaldirektör Tomas Svensson på att högre resultat kan nås via mer regelefterlevnad. Beteendeförändringsarbete har samtidigt visat sig framgångsrikt tidigare, men kan skärpas ytterligare.
– Vi har ju en hel del indikationer på att beteendesituationen ute i vägtransportsystemet är på väg åt fel håll, sa Svensson till Altinget tidigare i år.
Eva Lindström ser att det också är en erfarenhet som delas från ett antal andra länder, men konstaterar samtidigt att de inte kunnat utvärdera frågan i djupet på grund av det saknas insamlad information från EU-kommissionen på området.
– Vi rekommenderar att EU-kommissionen gör mer på att följa upp orsakerna till olyckorna, och samtidigt försöka utvärdera om just beteendeförändringsinsatser kan spela en större roll, säger en senior specialist vid revisionsrätten vidare på pressträffen.
Altinget har vid flera tillfällen sedan i början av året sökt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för en intervju om hur han ser på myndigheternas varningssignaler.
(Foto: ur ECAs rapport)
Parlamentariker vill se ökade öppenhetskrav – slarvar själv
Han ska säkra Centerpartiets revansch: ”Skam den som ger sig”
