Unionen: Förbättra lagstiftningen om företagarråden
Den 16 januari förväntas EU-kommissionen presentera en revidering av EU:s direktiv om europeiska företagsråd. Nuvarande regelverk har visat sig bristfälligt, med konsekvenser för både löntagare och företag. Det är hög tid för en bättre lagstiftning, skriver Peter Hellberg, ordförande för Unionen.
När EU:s inre marknad behöver utvecklas är en effektiv social dialog i gränsöverskridande frågor en del av lösningen. Sedan mitten av nittiotalet har EU ett regelverk om europeiska företagsråd. Det ställer krav på stora multinationella bolag att informera och samråda med arbetstagarrepresentanter i dessa frågor.
Tillväxttakten höjdes inte
Med det nya regelverket ökade tillväxttakten av europeiska företagsråd initialt men den avtog snabbt. Samtidigt uppdagades med tiden andra brister. 2009 gjordes en begränsad omarbetning av reglerna, men den lyckades varken höja tillväxttakten eller säkra meningsfulla samråd. I dag finns företagsråd endast i ungefär hälften av de bolag som berörs.
Det finns flera orsaker till att regelverket inte fungerar som det borde. Till dessa hör oklara eller bristande bestämmelser om samråd, hantering av konfidentiell information, tillgång till rättslig prövning och sanktioner.
Företagsråden har potential att bli mer effektiva. Det kan ses som självklart att samråd bör ske före beslut, men i praktiken händer det sällan. Enligt en undersökning från 2019 får en majoritet av arbetstagarföreträdarna ofta information först efter att ledningen fattat sitt beslut.
Många arbetstagarföreträdare menar, enligt samma undersökning, att ledningen använder konfidentialitet som ursäkt för att undanhålla viktig information som är nödvändig för samråd.
Möjligheterna varierar i Europa
Ett väl fungerande ramverk behöver också tydliga regler om tvistlösning och sanktioner för att efterlevas. För närvarande varierar möjligheterna för europeiska företagsråd att försvara sina rättigheter och driva juridiska processer. I vissa medlemsländer kan företagsråd inte ens gå till domstol.
Konsekvenserna av att inte följa regelverket varierar även kraftigt inom EU. I vissa länder kan böterna vara så låga som några tusen kronor, medan de i andra länder kan uppgå till två miljoner kronor. Detta gör att sanktionerna i många fall varken är effektiva eller avskräckande.
Regelverket behöver revideras för att förbättrad information och samråd med arbetstagarrepresentanter i stora multinationella bolag ska uppnås.
Bättre lagstiftning gynnar också företagen.
Förbättra lagstiftningen
En meningsfull dialog kan höja produktiviteten genom att gränsöverskridande utmaningar hanteras gemensamt. Att inkludera arbetstagare i beslutsprocessen underlättar för nödvändiga förändringar. Det är särskilt viktigt i övergången till ett mer hållbart och digitalt Europa där snabba beslut är avgörande.
Tydligare och mer enhetliga regler kan också sänka företagens kostnader för information och samråd och skapa en jämnare spelplan på den inre marknaden.
Det är hög tid för bättre lagstiftning om europeiska företagsråd.
Agera innan den svenska läkemedelsindustrins konkurrenskraft försämras, regeringen
Det räcker inte att sitta hemma och klaga på Bryssel
