Upp till bevis för barnen, EU-parlamentariker

Europas medborgare har gjort sitt val, efter år som präglats av flera stora kriser. Och i kritiska lägen drabbas barn alltid hårdast. Världsläget understryker behovet av en EU-politik som verkar för att stärka barns rättigheter, garanterar varje barns rätt till en trygg uppväxt och tillgången till stöd. Det skriver Anna Dorrian, påverkansansvarig och Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

Af Anna Dorrian och Magnus Jägerskog
Påverkansansvarig, respektive generalsekreterare, Bris

EU påverkar en stor del av vår vardag och en majoritet av den lagstiftning vi har i Sverige.

Detta inkluderar bland annat lagstiftning om digitalisering, migration, miljö och utbildning – områden som i hög grad också påverkar barn.

Tre viktiga frågor 

Inför valet identifierade Bris tre frågor där EU-parlamentet har stor möjlighet att agera för att stärka barns tillgång till sina rättigheter.

  1. Att arbeta aktivt för att minska barns ekonomiska utsatthet genom att genomföra EU:s barngaranti i samtliga EU-länder.
  2. Att synliggöra hur politiken i EU påverkar barn genom att göra barnkonsekvensanalyser av samtliga förslag.
  3. Att säkerställa en grundfinansiering av de nationella stödlinjerna för barn som nås via det EU-harmoniserade numret 116 111

Kämpar med att hålla öppet 

Dessa åtgärder bygger på arbete som redan borde göras, inte minst frågan om finansiering av stödlinjer för barn. Sedan år 2007 har EU:s medlemsländer haft möjlighet att ge en nationell aktör rätten till att driva landets stödlinje för barn och att den linjen kan nås via numret 116 111.

I Sverige kommer samtalen till Bris. 2021 beslutade dessutom EU om en ny barnrättsstrategi som tydliggjorde staternas ansvar att verka för nationella stödlinjer för barn i varje EU-land, samt att dessa ska ha kapacitet och finansiering för att finnas tillgängliga för barn i behov.

Trots EU:s tydliga ambition finns det inte stödlinjer för barn i varje EU-land.

I dag kan barn i 23 av de 27 medlemsländerna slå numret 116 111 och nå landets stödlinje för barn. Finansieringen för de olika ländernas linje är dock långt från säkrad. Även om Bris sedan 2023 får statligt stöd som hjälper till att delfinansiera stödlinjen, så kämpar många av våra systerorganisationer för att säkerställa sin verksamhet. Bland annat har den ukrainska stödlinjen för barn, La Strada, varit beroende av andra aktörer för att kunna hålla öppet under kriget.

Barns rättigheter ska inte vara en pappersprodukt  

Frågan om hur EU påverkar barn och barns rättigheter har lyst med sin frånvaro i partiernas valkampanjer. För att få veta hur partiernas toppkandidater ställer sig till frågor som rör barns rättigheter bad vi kandidaterna ta ställning till Bris valkrav. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna svarade och sammantaget visar de flesta stöd för de frågor som Bris driver.

Altingets gratis nyhetsbrev

Nu vet vi vilka partier som får ta plats i EU-parlamentet. Bris hoppas att de politiker som fått förtroendet gör det med ingången att genomföra strategier och möta de ambitioner som EU tidigare visat. Barns rättigheter ska inte vara en pappersprodukt utan kräver arbete. En barngaranti är ingenting värt när en femtedel av barnen i EU:s medlemsländer riskerar ekonomisk utsatthet och klyftorna ökar.

Ett EU-harmoniserat nummer och en strategi som pekar ut ansvaret för finansieringen behöver följas med agerande som tryggar tillgången till stödet.

Barn får inte själva rösta och är beroende av de kandidater som tar plats i EU-parlamentet för att få sina rättigheter tillgodosedda. Bris uppmanar samtliga invalda parlamentariker att ta det ansvaret.

Forrige artikel Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem Næste artikel Nu krävs krafttag för att öka antalet svenska EU-tjänstemän Nu krävs krafttag för att öka antalet svenska EU-tjänstemän
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.