Bred enighet om ny insamlingsreform – men återvinnarna inte med på tåget

Efter en överenskommelse mellan flera branschparter är manegen krattad för att kommunerna ska se till att fastighetsnära insamling kommer på plats i hela landet. Den part som kan förlora mest, Återvinningsindustriernas medlemsföretag, framhåller fördelarna med att behålla befintlig infrastruktur.

Vem ska se till att förpackningsinsamlingstakten ökar i Sverige? Efter att flera av de svenska nationella målen för materialåtervinning missats till år 2020 och nya EU-mål antagits till 2025 och 2030 har nu ett nytt reformförslag tagits fram som ska bidra till att ro målen i hamn.

Där föreslås kommunerna få ansvaret att se till att fastighetsnära insamling av de vanligaste förpackningsslagen kommer på plats i alla fastigheter mellan 2024 och 2026. Producentansvarsorganisationerna via materialbolagen ska sedan stå för systemet, genom att finansiera insamlingen via höjda förpackningsavgifter.

Efter att det tidigare förekommit häftig motsättningar mellan flera av de inblandade parterna, bland annat kommunala avfallssamarbetet Avfall Sverige och insamlingssystemägarna FTI och TMR, så har stridsyxan nästintill helt grävts ner mellan flera av dem.

– Vi har principiellt kommit överens med Avfall Sverige, säger Henrik Nilsson på FTI till Altinget.

– Den här promemorian är väl genomarbetat och välskriven, säger Peter Mellgren på TMR.

Befintliga kontrakt avslutas

Men samtidigt återstår det några parter som hamnar i kläm. Förutom att återvinningsmålens ambitioner skjuts framåt relativt i nu gällande förordning, är framför allt många av Återvinningsindustriernas medlemmar oroade, säger vd:n Viveke Ihd.

– Vid vår senaste sammanräkning så hade våra medlemmar 50 000 avtal med olika fastighetsägare i flerbostadshus om förpackningsinsamling, som alla kommer att brytas om det här förslaget går igenom. Det föreslagna systemet tar inte heller hänsyn till fastighetsägarens speciella önskemål, säger Ihd och fortsätter:

– Sedan förstår vi att flera kommuner pratar om att ta över hela insamlingen, vilket kommer att kräva inköp av ytterligare insamlingsbilar och kärl samtidigt som våra medlemmar står med fungerande utrustning. Pratar vi om en cirkulär ekonomi så låter det inte särskilt klimatsmart att kommunerna måste göra nya stora investeringar istället för att använda den utrustning som finns idag.

Men kan det inte bli en gyllene chans för era medlemmar att ta större andelar när alla nu måste ha systemen?

– Där det finns kommunala bolag så finns det en stor risk att de tar över avtalen.  Men vi har inte gjort klart konsekvensanalysen, så vi vet inte helt ännu, säger Ihd till Altinget.

Lägger upp strategi

Återvinningsindustrierna har precis haft en första avstämning för att se vilken strategi man ska lägga upp när de nu ska försöka påverka arbetet med det slutliga förslaget, som planeras i vår.
– Det vi vill se är att det fortsatt ska vara möjligt för fastighetsägare att teckna avtal direkt med privata återvinningsföretag, säger Viveke Ihd.

Men med tanke på den breda uppbackningen på annat håll kring förslaget, vad är de realistiska önskemålen?

– Grundtanken är att trycka på att det finns ett uppbyggt system för fastighetsnära insamling i flerbostadshus idag, där insamlingen redan sköts väl.

Reformen är nu ute på remiss, med deadline för svar den sjunde februari. 

Läs Altinget Infrastruktur

Forrige artikel Flera EU-länder kräver mer pengar till laddstolpar Flera EU-länder kräver mer pengar till laddstolpar Næste artikel Eneroth (S) till svars om inköp av provokativ konst Eneroth (S) till svars om inköp av provokativ konst