Det sker i EU under svenska ordförandeskapet

Den 1 januari 2023 anslöt Kroatien till Euro- och Schengensamarbetet. Även om Kroatien har varit medlem i EU sedan 2013 är det först nu som landet har kvalificerat sig för att bli en del av euroområdet. Det innebär att kroater nu fritt kan resa utan pass till EU, och att landets valuta kallas euron. Kanske kommer vi att se fler människor söka närmare band till EU 2023 som en reaktion på kriget i Ukraina. Exempelvis bestämde sig danskarna för att gå med i EU:s försvarssamarbete förra året.

– Efter två tuffa år av pandemi och med den ryska invasionen som fortfarande rasar i Ukraina är det här den tid då europeiskt ledarskap behövs som mest, sade EU-parlamentets talman Roberta Metsola när EU-institutionerna presenterade sin deklaration om gemensamma prioriteringar för 2023 och 2024 i december.

Miljö, digitalisering, ekonomi, demokrati

Kriget i Ukraina och dess efterdyningar kommer naturligtvis att trumfa alla planer som görs nu. Och EU kommer i framtiden att ägna mycket tid åt att hantera krigets konsekvenser, såsom sanktioner mot Ryssland, stöd till Ukraina och mottagande av flyktingar. I den gemensamma förklaringen från EU-institutionerna anges dock vilka ytterligare initiativ som kommer att prioriteras:

• Genomförandet av den europeiska gröna given
• Digitalisering
• Stärka EU:s motståndskraft och oberoende
• Skapa en konkurrenskraftig ekonomi som fungerar
• Att göra Europa starkare i världen
• Främja europeiska livsstilar och skydda europeisk demokrati och europeiska värderingar.

Här är en konkret lista över lagstiftning som planeras i EU, 164 förslag uppdelade efter de olika prioriteringarna.

Valet 2024

Våren 2024 är det val i EU-parlamentet. Det kommer sannolikt att påverka den politiska debatten och takten även 2023. EU-parlamentet måste också ta itu med det fula korruptionsfallet "Qatargate".

Greklands socialdemokratiska vice talman i Europaparlamentet, Eva Kaili, har fängslats misstänkt för den allvarligaste korruptionsskandal som någonsin drabbat EU:s folkvalda institution. Kommer den fortsätta att växa under 2023?

En åtgärd som Europaparlamentet vidtar för att säkerställa en rättvisare och öppnare demokratisk process i EU och förhindra försök att manipulera den allmänna opinionen är att skapa ett regelverk för insyn i sponsrad politisk reklam.

Svensk besättning vid rodret

Sverige tog som bekant över stafettpinnen som ordförande i Europeiska unionens råd från den 1 januari 2023 till den 1 juli 2023. Det innebär att Sverige kommer att leda alla ministermöten och andra möten i förberedande kommittéer, där de tekniska förhandlingarna förs i rådet. Altinget har skrivit mer om det svenska ordförandeskapet här.  Det kommer att finnas en tät möteskalender för svenskarna, och det första mötet sker den 5 januari i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet. Omkring 150 EU-möten kommer att hållas i Sverige under ordförandeskapet. På ordförandeskapets officiella webbplats finns mer information.

Energi

Kriget i Ukraina har bidragit till att påskynda det gröna skiftet inom energisektorn. Putins krigföring med gasleveranser som vapen har öppnat ögonen i Europa för att de måste hitta alternativa energikällor, och det är en väckarklocka. Tyvärr har också mindre tillgång på gas lett till att fler använder kolkraftverk igen, vilket bidrar till ökade CO2-utsläpp.

Kampen mot energibrist kommer att fortsätta under 2023, och det kommer att bli intressant att se om EU:s gaspristak gäller, eller om starten stoppas av kommissionen. EU-parlamentet har också gett ut en översikt över vad EU gör för att minska energiförbrukningen på EU-nivå. Detta inkluderar energieffektivitet i byggnader och krav på solpaneler på nya byggnader.

Klimat

Att genomföra den gröna omställningen i Europa är EU:s främsta prioritering. För att uppnå detta mål är vägen uppdelad i olika sektioner. Fit for-55-paketet består av olika regelverk för att säkerställa att utsläppen av växthusgaser minskar med 55 procent från 1990 till 2030.

Förhandlingar om flera av förordningarna pågår fortfarande. Rådet, Europaparlamentet och kommissionen enades nyligen om förslaget till batteriförordning av den 10 december 2020. Förordningen kommer att ersätta det befintliga batteridirektivet som införlivats i EES-avtalet. Man har också kommit överens om att fasa ut den fria tilldelningen till stora delar av luftfarten i EU:s utsläppshandelssystem. Ingen överenskommelse har nåtts om motsvarande förslag på bränslesidan – ReFuelEU Aviation – som det blir upp till det svenska EU-ordförandeskapet att ro i hamn.

Dessutom kommer EU-lagstiftarna att bita tag i nya CO2-standarder för tyngre fordon, infrastruktur för alternativa bränslen, en ny ram för den inre vätgasmarknaden och åtgärder för att minska utsläppen av metan och fluorerade växthusgaser. Luftkvalitetskrav och åtgärder för att öka persontransporterna på järnväg kommer också att övervägas.

En del av den gröna omställningen är också arbetet med att uppnå en cirkulär ekonomi till 2050.  Här är reglerna för förpackningar och avfall centrala. EU-lagstiftarna kommer att fortsätta att arbeta med regler om rätten att reparera produkter, göra textilier mer återanvändbara och återvinningsbara för att  ta itu med problemen med snabbt mode och textilavfall, och åtgärder kommer att vidtas för att uppnå EU:s mål att minska matsvinnet.

Digitalisering

Kryptovalutor, artificiell intelligens, halvledare är också ämnen som finns på listan för lagstiftarna i år. I januari ska EU-parlamentet diskutera ett lagförslag om artificiell intelligens, där man särskilt ska titta på de möjliga riskerna med att använda den här typen av teknik.  

I februari kommer de att se över reglerna för kryptovalutor för att skydda konsumenter och fastställa säkerhetsåtgärder mot marknadsmanipulation och ekonomisk brottslighet.

Som en följd av pandemin finns det brist på halvledare, som används i många tekniska enheter. EU siktar nu på att se till att Europa har den kompetens, de verktyg och den teknik som krävs för att ta itu med denna brist och stärka den europeiska konkurrenskraften. Detta är också en del av den digitala och gröna omställningen. 

Asylfrågor

Under 2022 har Europa tvingats hantera både en flyktingström från Ukraina och nya fartyg som transporterar migranter och asylsökande över Medelhavet. Medlemsstaterna har pekat på varandra och varit oense om distribution och hantering. Särskilt Italien och Frankrike har tvistat om vem som är ansvarig för flyktingar i nöd på Medelhavet. Frågan är om migrationen kommer att fortsätta, och om det kommer att innebära stora påfrestningar på samarbetet inom EU.

Parlamentet och rådet enades om en gemensam riktning i arbetet med migration och asyl i september 2022. Lagstiftarna kommer fortsätta arbetet med att behandla kommissionens förslag till en ny migrations- och asylpakt. Målet är att hitta en balans mellan ansvar och solidaritet. Och bland annat ska EU:s asylförfaranden och screeningförfaranden bedömas. 

Natos utvidgning

År 2022 ansökte Sverige och Finland om medlemskap i Nato. Hur länge blockerar Turkiet Sverige och Finlands Natomedlemskap? Och vad kommer utvidgningen av Nato att leda till i det europeiska samarbetet? När Sverige och Finland blir antagna till Nato blir Norge och Island de enda nordiska länderna som bara ingår i en av klubbarna. Kommer det att påverka Norge?

Det ska bli intressant att följa dynamiken mellan Nato och EU efter utvidgningen. USA har på senare tid varit mer engagerat i Asien, och till exempel Taiwan, än Europa och EU. Förbindelserna mellan EU och USA kommer dock sannolikt att stärkas i kampen mot den gemensamma fienden Ryssland.

Norge knyts närmre till EU

I november höll Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt ett tal till stortinget om EU och EES. Utifrån vad utrikesministern sa i sitt anförande är det troligt att stortinget måste besluta om fler sanktioner mot Ryssland, och Norges bidrag till EU:s Ukrainapaket. 

Utrikesministern meddelade att regeringen vill utöka samarbetet med EU för att säkerställa Norges fulla deltagande i det stärkta europeiska samarbetet om hälsoberedskap. Regeringen har beslutat att Norge ska söka anslutning till EU:s hälsounion på så lika villkor som möjligt som EU:s medlemsländer. Detta skulle innebära att Norge avsäger sig en del av sin suveränitet på hälsoområdet. Ett stortingsbetänkande om hälsoberedskap är planerat att lämnas 2023.

Kanske vågar den norska regeringen hoppa på EU:s fjärde energimarknadspaket, eller låter de det ligga så länge som möjligt? Med tanke på bullret kring det tredje energimarknadspaketet kan de vara ovilliga att röra upp mer damm i frågan. Organisationen ”Nej till EU” har överklagat Acer-målet, som rör stortingets hantering av det tredje energimarknadspaketet, till Högsta domstolen. Högsta domstolens överklagandenämnd ska under våren besluta om målet släpps upp för en tredje prövning. 

Fiskekonflikt

Altinget har därtill rapporterat att EU är skeptiskt till hur Norge och Danmark samarbetar med Ryssland i fiskefrågor. Norges ekonomiska intressen och behovet av ett hållbart fiskbestånd står i konflikt med behovet av att sanktionera Ryssland genom att stänga hamntillträdet och handeln med vissa råvaror, vilket kritiserats nationellt. Kanske kommer fler partier i stortinget att följa efter om relationen mellan EU och Norge blir för ansträngd på den här punkten? Det är inte heller otänkbart att kriget kommer att påverka norskt och ryskt samarbete i Norden, som Svalbard.  

Dessutom kommer det säkert att finnas gott om överraskningar 2023. Håll ett öga på Altingets EU-bevakning, som växlar upp under våren.

Artikeln är en översättning från Altinget.no och har uppdaterats efter publicering.