Digitaliseringen av offentlig sektor misslyckas – de undersöker varför

Alla har problem med digitalisering, men ingen låtsas om det, menar Katarina Gidlund, professor i informatik vid Forum för digitalisering vid Mittuniversitetet. Med hjälp av sex kommuner och en region ska svårigheterna nu kartläggas.

Katarina Gidlund är projektledare. 

– Vi kommer alltså att nagla fast det offentligas digitalisering från så många olika håll som möjligt så att det inte ska gå att smita ut bakvägen och skylla på något som inte går att kontrollera. Det är stort och modigt av dessa verksamheter att delta i projektet. Det innebär ju att de blottar sig och de brister som finns i deras respektive digitaliseringar, säger hon till Altinget. 

För hajpat

Enligt Gidlund är en förklaring till att en så stor del av digitaliseringen inom offentlig sektor misslyckas är att man lägger ribban för högt. De vanligaste orsakerna till att ett digitaliseringsinitiativ misslyckas är att man inte lyckas hålla tiden, inte levererar det man ska och att man inte håller budget. 

– Det är ett vanligt fenomen att man vill liksom hajpa att digitaliseringen ska lyckas med så mycket, säger hon och fortsätter:

– Det är svårt att få digitalisering att ge de värden som vi hoppas på. Som när vi säljer in det som politiker eller som chefer. Och sen upptäcker man då ute i verksamheten att det vart ju inte så bra, men det vill man inte prata om för man är rädd att förlora engagemang. 

Har man för höga mål? 
 
– Ja faktiskt. Det är ganska orealistiska förhoppningar som man skriver in. Vi ska absolut ha ambitioner och vilja saker, men vi kanske måste vara lite mer nyanserade för hur lätt och svårt det ska vara och vad det kostar. Vi har en tendens att kanske uttrycka det som att det ska gå lättare än vad det gör. 

Det är också vanligt att leverantörer inte levererar det som kommunen hade hoppats, att det blir inte som man upphandlat, menar Katarina Gidlund. 

– Det är svårt att utkräva ansvar om det inte blir så bra. Vart vänder man sig? Händer det någonting? Hur lär vi oss av misstag? Det är också svårt att hitta pengar och hitta resurser för.

Lyssna in professionen

En viktig faktor för att digitaliseringen ska lyckas och tillföra något till en verksamhet handlar om att ”professionen ska få drömma”, som Katarina Gidlund uttrycket det. 

– Ofta förbises att det egentligen handlar jättemycket om en slags verksamhetsutveckling snarare. Teknik kommer inte lösa någonting om inte verksamheten också ser värdet.

Hon utveckar: 

– När professionen får drömma om möjligheterna med digitaliseringen blir faktiskt ambitionerna mer realistiska för de drömmer ju utifrån en kompetent syn på sin praktik. Det är det vi behöver och så här skulle vi kunna ta oss hit. 

Sex områden

Kommunerna som ingår i projektet, som ska pågå under fem år, är Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Timrå, Nordanstig och Ånge samt Region Västernorrland. Totalt ska sex områden studeras. 

– Ett område är upphandling. Hur går det till när man köper digitala system och digitala lösningar? Det andra är ansvarsutkrävande. Om det blir tokigt, vem är det som ska ta ansvar? Och hur ska vi lära oss? Ett tredje område är nyttorealisering. Hur kan vi säkerställa att det faktiskt blir någon slags nytta? 

– Sen tittar vi på leverantörsförmåga, om det skiljer sig mellan privat och offentlig sektor, och det femte är datakvalitet. Sjätte och sista området handlar om digitalisering som fenomen. Vad är det vi pratar om hela tiden? Förstår vi varandra?

{{toplink}}

rep@altinget.se