Utredare kallar 50 myndigheter till möte: ”Kommer välja ut ett antal”

I regeringens ambition att minska antalet myndigheter har en utredning tillsatts som tittar på möjliga sammanslagningar och avvecklingar av statens mindre myndigheter.

Från en första uppskattning på 120 myndigheter har antalet nu kraftigt minskat när utredningen gått igenom direktivens undantag. Universitet, tingsrätter och de myndigheter som redan står inför beslut om sammanslagningar är några av de som sållats bort.

– De 50 som vi nu har kallat till möte är de som faller in under utredningens uppdrag, säger utredaren Ulf Bengtsson till Altinget. 

Konjunkturinstitutet, Upphandlingsmyndigheten och Medlingsinstitutet är några av de myndigheter som nu ska förbereda svar på nio frågor om verksamheten, motiv för inrättandet och samarbeten med andra myndigheter. De ska även berätta om eventuella överlappande uppgifter.

Även myndigheter som inrättats på senare år, som Institutet för mänskliga rättigheter och Myndigheten för psykologiskt försvar ska granskas. Det gäller även för Mediemyndigheten som nyligen fick ett nytt uppdrag i och med inordnandet av Statens medieråd.

– De ingår i uppdraget och vi kommer att göra samma analys på dem som vi gör på alla andra. Sedan kommer vi behöva ta ställning till huruvida det är lämpligt och nödvändigt att göra någonting ytterligare för de myndigheterna, men det har vi inte gjort än, säger Bengtsson som samtidigt understryker att alla 50 myndigheter som kallas till möte inte lär omfattas av utredningens förslag. {{toplink}}

”Ett test”

De första månaderna sedan utredningen tillsattes har lagts på att samla in information. Ett omfattande faktaunderlag, där myndigheternas svar är en del, ska behandlas. Till sin hjälp har utredningen exempelvis Ekonomistyrningsverkets datalabb där AI kan användas för att analysera regleringsbrev och instruktioner.

– Det är ett test. Vi är ute på lite ny mark, men jag vill undersöka om det finns möjligheter att ställa frågor till det här datamaterialet och få ut något av det. Men vi ska inte använda det för att ta fram förslag, utan för att hantera informationen, säger Ulf Bengtsson. {{toplink}}

Efter sommaren börjar den svåra delen av uppdraget, menar Bengtsson. Då ska förslagen som kan komma att påverka flera myndigheters framtid formas.  

– Hur många det blir vågar jag inte svara på ännu, men vi måste tratta ned det här till ett hanterligt antal förändringar som vi också kan beskriva på ett rimligt sätt, som får en trovärdighet och förankring.

Mötena som nu inleds, och som Magasin K var först med att rapportera om, går framför allt ut på att ge myndigheterna information om utredningens uppdrag. Det kan komma att bli fler möten med vissa av myndigheterna i höst, menar Bengtsson, men tiden är kort för att hinna förankra de förändringar utredningen vill se.

Redan i december ska utredningen lämna sina förslag.

– Så gott det går kommer vi försöka se till att förslagen är förankrade på departementet och myndigheterna. Men givet den tid som finns till förfogande så finns inte lika stora möjligheter att göra det som om det bara handlat om två eller tre myndigheter.

Regeringens direktiv ger inte möjlighet för utredningen att lämna författningsförslag och Ulf Bengtsson konstaterar att det inte handlar om att lämna förslag på genomförandet av förändringar. I stället kan nya utredningar, antingen på departementet eller i kommittéväsendet, krävas.

– Det är kort om tid och många myndigheter och då kommer slutresultatet också avspegla det.

Ulf Bengtsson har dock redan flaggat för departementet att han komma att behöva mer tid.

– Men så länge jag inte har fått något nytt beslut så utgår jag från att jag ska lämna betänkandet den 15 december.  {{toplink}}

miol@altinget.se