Fingrids vd: Blir det en kall vinter ringer vi Sverige

HELSINGFORS: Jukka Ruusunen är Finlands Mr Stamnät. Sedan femton år tillbaka leder han Fingrid, ett aktiebolag med staten som majoritetsägare, som har ansvar för landets stamnät. Jukka Ruusunen döljer inte att han uppskattar den självständighet det innebär att vara ett bolag, jämfört med exempelvis i Sverige där Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk.

– Vi styrs inte i vardagen av regeringen och av politiker, så länge vi gör vårt jobb bra. Naturligtvis måste vi förstå vår roll i det finska samhället, men vi behöver inta prata med politikerna varje dag och vi rapporterar inte till regeringen, säger han till Altinget och fortsätter:

– Sen är staten naturligtvis en stor ägare och har sin uppfattning om hur man ska hantera sitt ägande i olika bolag. Fingrid är ett av de bolagen och är en del i den kritiska infrastrukturen. Men trots det så har vi en frihet att utveckla det här bolaget på ett, som jag anser det, bra sätt.

Hur skulle du beskriva de utmaningar som Fingrid står inför i dag?

– Vi står inför de största utmaningarna någonsin med en omställning av energisystemet och den tunga elektrifiering som Finland, precis som Sverige, går igenom. Allt du kan elektrifiera kommer att elektrifieras.

– Elkonsumtionen kommer att öka. Mycket. Men också hur vi producerar el kommer att ändras. Finlands förhållanden är väldigt jämförbara med förhållandena i norra Sverige när det kommer till vindkraft. Lyxförhållanden kan man beskriva det som. Det vill säga bra vindförhållanden och inte särskilt många människor. Det är en fördel, att vi kan bygga mycket vindkraft på land.

Men inte till havs?

– Till havs kommer vi att följa efter i slutet av det här årtiondet. Än så länge har vi så mycket oanvända marker att vi kan använda dem först, det är väldigt kostnadseffektivt.

Håller alla med om att det är så gott om plats för vindkraft i Finland?

– Finland är så stort att vindparkerna och transmissionsledningarna inte behöver vara precis där människor bor. Det är inte så att det inte finns någon kritik när man möter markägarna, men kritiken är inte väldigt hård.

Jukka Ruusunen beskriver det istället om att de finska kommunerna tävlar om att få vindkraftsparkerna inom sina gränser. Intäkterna från fastighetsskatten från vindkraften är en växande intäktskälla för Finland kommuner, för en liten kommun kan det göra mycket stor ekonomisk skillnad.

– Det hjälper så klart till för acceptansen. Nu när energiproduktionen är mer decentraliserad är det fler kommuner som får del av den här fastighetsskatten, inte bara de som råkar ha ett kärnkraftverk, säger han.

Avundsjuka i öst

I dag byggs vindkraften framför allt längs den finska västkusten, från Vasa upp till Uleåborg. Exploateringen i landets östra delar hindras av försvarsmakten, då vindkraften hindrar övervakningen mot grannen Ryssland.

– Vindkraften är ett problem för arméns radarutrustning. Man kan inte bygga så mycket vindkraft i den östra delen av landet på grund av detta. Det gör att den östra delen av landet är avundsjuk på den västra delen av landet, för att de inte får någon vindkraft till sina kommuner.

Hur ser möjligheten ut att hitta en lösning på radarproblemet?

– Det är en person som har i uppdrag att undersöka frågan. Vi hade en kommitté som jobbade med frågan. Men vi vet att om vi sätter samman en demokratisk kommitté med väldigt olika uppfattningar för att göra något, så är det enda man får då papper och ännu mer papper, men inga beslut, säger Jukka Ruusunen som har gott hopp om att ensamutredaren ska hitta en lösning för politikerna att ta ställning till.

– Fingrid har inget direkt intresse i vindkraften som sådan, men om det vore möjligt att bygga även i öst så skulle vindkraftsproduktionen bli mer balanserad och det ligger i vårt intresse, säger han och fortsätter:

– Nu är det en tendens att, precis som i Sverige, vindkraften byggs i norr och sedan behöver vi transportera elen söderut. Om man kan bygga mer vindkraft i den östra delen, då är vi redan nere i söder där 80 procent av elen används. Så då behöver vi bara ta elen via en öst-väst-anslutning och behöver inte bygga ut stamnätet lika mycket.

”Förstår hur mycket svårare det är i Sverige”

Sverige är en viktig källa till el för Finland. Därför tar Fingrid en större del av kostnaderna jämfört med Svenska Kraftnät för Auroraledningen som nu byggs mellan norra Sverige och norra Finland, från Meassure till Pyhänselkä.

– Vi ingår i projektgruppen även på den svenska sidan. Vi förstår nu mycket bättre hur besluten tas i Sverige och hur mycket svårare det är att bygga ledningar i Sverige.

Jag antar att du är bekant med diskussionen om långa tillståndsprocesser i Sverige?

– Från Finland kan vi intyga att det där stämmer. Vi ser det också.

Varför är det enklare i Finland än i Sverige?

– Tillståndprocessen är inte lika komplicerad. Naturligtvis har vi en tillståndsprocess och vi gör miljökonsekvensbeskrivningar. Fingrid har vunnit minst två priser för de bästa miljökonsekvensbeskrivningarna. Men det är väldigt väl definierat vad som krävs. Det verkar som att det inte är lika väl definierat i Sverige vad man ska göra och hur kraven ser ut. Och våra myndigheter är ombord, de arbetar väldigt väl, säger Jukka Ruusunen och tillägger:

– Vi har så klart utmaningar med tillstånden även i Finland, men jag skulle säga helheten fungerar mycket bra.

”Vårt rykte är extremt viktigt”

Hur ofta måste ni gå fram med tvång mot markägarna när ni ska dra fram stamnätet?

– Vi har så klart då och då mycket svåra diskussioner med markägare om kompensationen som de får från Fingrid, om nivån på kompensationen. Men det är inte Fingrids beslut, utan vi följer lagen. Vår uppfattning är att där har politikerna nycklarna. Vill de lösa det, då får de lösa det. Så klart kan inte vi betala mer än lagen kräver.

I Sverige finns det markägare som driver att Svenska Kraftnät ska gräva ner ledningar, vilket Svenska Kraftnät motsätter sig. Har ni den konflikten i Finland?

– Inte så mycket när det gäller stamnätet. Människor förstår att det inte hjälper om vi gräver ner ledningarna. Då får de en bred väg genom sina marker där du kan inte göra någonting, men om ledningarna går i luften, då kan du odla under.

Jukka Ruusunen säger att Fingrid försöker ändra dragningen, flytta stolpar, om det underlättar för markägarna när en ny ledning ska fram.

– Jag förstår att människor inte alltid blir jätteglada, men vi har utrymme för diskussioner. Om allt fungerar för oss, så ändrar vi. Vårt rykte bland markägarna är extremt viktigt. Det finns inget egenintresse för oss att agera mot markägarnas vilja. Vi tjänar inget på det, säger han och fortsätter:

– Vi hör fortfarande mycket från förra århundradet, förr i tiden när staten bara kom och tog den mark man ville ha för att dra ledningar. Vi kan fortfarande märka av reaktioner från det, att man tog marken från någons morfar. Mark handlar mycket om känslor. Man ska aldrig äventyra de goda relationerna.

Ledningen till Ryssland är borta

Finland står inför en mycket utmanande vinter. Det sticker inte Jukka Ruusunen under stol med. Rysslands invasion av Ukraina har lett till att den finska importen av el, cirka 1300 megawatt, från grannlandet har klippts helt och hållet. 

 – Det finns inte ens en ledning till Ryssland längre. Vi vill inte ha ledningar som inte används. Men det är också en säkerhetsfråga på flera sätt, bland annat politiskt. Du har en ledning eller så har du inte en ledning. Du kan inte ha något mitt emellan, säger han.

Dessutom så fortsätter förseningarna med den tredje kärnkraftsreaktorn i kraftverket Olkiluoto utanför Rauma på den finska västkusten. Senaste budet, som kom efter den här intervjun, är att reaktorn ska vara klar i februari. Från början skulle den varit klar år 2009.

Hur viktigt för Finland är det att Olkiluoto snart kommer igång?

– Det är mycket viktigt. Det skulle ha varit väldigt viktigt de senaste femton åren kan man säga. Nu är det ännu viktigare, säger Jukka Ruusunen och fortsätter:

– Nu har kärnkraften problem i Sverige, i Finland, i Frankrike. Det är inte så bra tajming. Vi har haft sådana här incidenter längre bak i tiden också, men då har man inte märkt det på samma sätt som man gör i dag, eftersom situationen är såpass kritisk. Om det finns ett fel, då märker alla det, för det syns på din elräkning. Tidigare hade vi ett mer resilient system, men den här vintern är marginalerna mycket små. 

Om det blir en riktigt kall vinter i Finland – vad händer då?

– Då ringer vi Sverige: ”Snälla, hjälp oss”, säger Jukka Ruusunen och skrattar, men blir snabbt allvarlig igen:

– Vi har varit väldigt beroende av import från Sverige de senaste åren. Sverige är den största exportören av el i Europa och är en mycket pålitligt leverantör av el. Vi förstår mycket väl den mycket tajta situationen i södra Sverige. Situationen i norra Sverige verkar mycket bättre. Om vi bara hade Aurora-linjen, så vore det mycket bra. Men den är lite försenad, säger Jukka Ruusunen.

”Vi litar på att ni alltid löser era problem”

Han konstaterar att en kall dag utan Olkiluoto tre och utan importmöjligheter från norra Sverige kan kräva att de lokala eldistributionsbolagen måste genomföra nedsläckningar utifrån Fingrids instruktioner.

– De lokala bolagen vet bäst de lokala förutsättningar, vi ger order om hur många megawatt. Skulle vi genomföra nedsläckningarna, då blir det en stad i taget. Det skulle inte bli så bra.

Ni är väldigt beroende av Sverige. Hur nära följer du den svenska energisituationen och den politiska debatten?

– Vi är mycket beroende av Sverige och av hela Östersjöregionen. Det händer mycket i Sverige. Men vi litar på att ni alltid löser era problem. Ni är bra på att skapa problem, men ni är också bra på att lösa dem. Det är den svenska modellen. Det är alltid mycket diskussioner i Sverige, det är intressant att följa.

johanna@altinget.se