Uppsala och Knivsta laddar för strid om fyrspårsavtalet

Med en ny majoritet i Uppsala kommun kommer de i början på nästa år, precis som Knivsta, att försöka omförhandla fyrspårsavtalet med staten. I Knivsta tror man på bättre förutsättningar att få gehör hos den nya regeringen. 

I Uppsala bilder Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet minoritetsstyre med stöd av det lokala Utvecklingspartiet Demokraterna (UP). Att fyrspårsavtalet ska omförhandlas är en viktig pusselbit i uppgörelsen mellan det rödgröna styret och Utvecklingspartiet.

– Det som pågår nu är att vi försöker hitta former för hur vi ska expandera Uppsala kommun på ett sätt som är rimligt. 33 000 bostäder och massor av verksamhetslokaler på bara 29 år, som ramarna i avtalet är nu, är inte rimligt, säger Stefan Hanna, tidigare centerpartist som startat Utvecklingspartiet, till Altinget. 

Debatten om avtalet har framförallt handlat om hur många bostäder som ska byggas och var de ska placeras i kommunen. Men exakt vad Uppsala kommun kommer att gå vidare med till staten för omförhandling är man ännu inte överens om. 

– Det är det vi håller på och förhandlar om nu i Uppsala kommun. Sen är en förhandling en förhandling och vi får se var vi landar, vi behöver sortera ut korten, säger Stefan Hanna (UP). 

Var och hur

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S), som fått gå med på en omförhandling, menar dock att det nödvändigtvis inte behöver bli färre bostäder. Enligt Pelling (S) är de 33 000 bostäderna som ska byggas enligt avtalet bara en del av de bostäder som totalt kommer behöver byggas i Uppsala under perioden.  

– Uppsalas behov till bostäder täcks inte med de som finns i avtalet, vi kommer behöva bygga mer än så. Det kanske mer handlar om var de placeras och hur de byggs som staten skulle kunna justera. Men det finns partier som vill ha färre bostäder också, säger Erik Pelling (S). 

Även Hanna (UP) menar att man fortsatt kommer behöva bygga bostäder för att kunna täcka behoven som finns. 

– Vi är inte för att man ska sluta bygga bostäder. Vi har massor av företag som expanderar och vi kommer behöva växa. Men vi vill växa på ett sätt som inte ger lägre kvalitet på skola, äldreomsorg och befintlig infrastruktur. När allt fokus läggs på att bygga och på en befolkningsutveckling som går alldeles för fort blir det inte bra, säger Stefan Hanna (UP). 

Samtidigt anser de båda att de nya spåren behövs för att Uppsala ska fortsätta att utvecklas. Erik Pelling (S) säger att han inte är beredd att riskera att spåren inte blir av.

– Det finns en risk att staten drar öronen åt sig. Det vore fullständig katastrof. Så det är något som vi inte vill riskera, säger Erik Pelling (S). 

Har ni fått någon indikation från regeringen om hur möjligheterna till omförhandling ser ut?

– Nej, så långt har vi inte kommit. Först måste vi själva landa lokalt i vad vi vill uppnå, säger Erik Pelling (S). 

Vad tror du själv om omöjligheterna?  

– Jag kan tycka att det finns goda argument utifrån det kommunala planmonopolet att ge Uppsala lite mer svängrum i avtalet. Vi kan med trovärdighet visa att vi kommer att bygga bostäder och leverera infrastruktur och kollektivtrafik. Men man behöver kanske inte från staten vara fullt lika detaljerad i sina krav. Där tror jag att det finns utrymme från statens sida, säger Erik Pelling (S). 

Knivsta går vidare

I Knivsta tar Matilda Hübinette, Knivsta.nu (KNU), över som kommunstyrelsens ordförande vid årsskiftet och bildar ett minoritetsstyre med Kristdemokraterna. Här lutade det redan direkt efter valet mot ett försök till omförhandling då partiet Knivsta.nu blev största parti i kommunen med drygt 28 procent av rösterna. 

– Fyra spår och bättre infrastruktur behövs. Samtidigt visade väljarna i kommunvalet tydligt att det är viktigt att kommunen får äga sin bostadspolitik, vilket vi kommer lyfta i omförhandlingen. Vi vill se om vi kan förhandla en större flexibilitet för kommunen, säger Matilda Hübinette (KNU), till Altinget. 

{{toplink}}

I fyrspårsavtalet som skrivits mellan staten, Knivsta kommun, Uppsala kommun, och regionen finns visst utrymme att diskutera ändringar i avtalet om förutsättningarna förändas. Men avtalet kan inte ändras eller sägas upp om inte alla parter är överens.

Vilka delar kommer ni att gå vidare och vilja omförhandla med staten? 

– Det är lite tidigt att säga exakt hur vi kommer att gå vidare eftersom vi tillträder först efter årsskiftet. Men då kommer vi att börja förberedelserna för omförhandlingen och ta de kontakter som behövs, säger Matilda Hübinette (KNU). 

2019 försökte den tidigare kommunledningen i Knivsta att omförhandla avtalet med hänvisning till bristande resurser och nya förutsättningar. Staten avslog då kommunens begäran då man ansåg att kommunen borde kunnat förutse omständigheterna.

Tror du att det är bättre förutsättningar till omförhandling nu med en ny regering? 

– Ja, jag tror det ger bättre förutsättningar med den nya regeringen. Men också att Uppsala ger indikationer att de vill ha en omförhandling. Ju fler aktörer som vill omförhandla desto bättre utgångsläge. Vi kommer att söka kontakt med både Uppsala kommun, regionen och nya infrastrukturministern Andreas Carlson, säger Matilda Hübinette (KNU). 

Altinget har sökt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) som inte har velat kommenterar kommunernas planer att omförhandla avtalet. 

Beslutskedja: Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033

13/4
2021
3/5
2021
1/7
2021
24/11
2021
1/12
2021
1/12
2021
8/12
2021
10/1
2022
12/1
2022
19/1
2022
2/2
2022
16/3
2022
15/5
2022
14/6
2022
15/6
2022
15/6
2022
15/6
2022
22/6
2022
29/6
2022
6/7
2022
7/9
2022
9/9
2022
5/10
2022
12/10
2022
20/12
2022
21/12
2022
14/2
2024

Forrige artikel Fingrids vd: Blir det en kall vinter ringer vi Sverige Fingrids vd: Blir det en kall vinter ringer vi Sverige Næste artikel Regeringen lägger ned utredning om energieffektivisering Regeringen lägger ned utredning om energieffektivisering