MP röstade nej – ändå nöjda med flexibla renoveringskrav

Trots att kraven på medlemsländerna mildrades något i överenskommelsen om nya direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD), som EU-lagstiftarna uppnådde i slutet på förra veckan, tycker Sverigedemokraterna fortfarande att kraven på medlemsländerna är för långtgående. 

– Ja, vi är ju inte nöjda, säger bostadspolitiska talespersonen, Mikael Eskilandersson (SD) till Altinget. 

I den uppgörelse som lagstiftarna landat i kommer inga krav på förbättrad energiprestanda att ställas på specifika bostäder. Istället ställs ett generellt krav på medlemsländerna att förbättra den genomsnittliga energiprestandan över hela bostadsbeståndet. Exakt hur minskningen ska beräknas har ännu inte kommunicerats, men minskningen ska vara minst 16 procent fram till 2030 och mellan 20 och 22 procent till 2035. 

”Blir för dyrt”

Mikael Eskilandersson tycker att det är orimligt att EU överhuvudtaget kan lägga ett sådan krav. Han menar att energiprestandan för medlemsländerna byggbestånd är fel fråga för EU att hantera och att det bör vara upptill medlemsländerna att besluta om vad som ska gälla.

– Jag tycker att man ska skrota hela det här förslaget och fundera på ett mer övergripande förslag istället, säger han. 

Med det direktiv som inom kort ser ut att vara på plats ser Mikael Eskilandersson en stor risk till ökad byråkrati. Framförallt för att befintliga fastigheter behöver inventeras för att få energiprestandan bedömd. 

– Det kommer som jag ser det bli jättedyrt. Frågan är ju vem som ska betala det. I slutändan blir det ju alltid skattebetalarna och fastighetsägarna som kommer att få betala den här investeringen.  

”Borde gått längre”

Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde, tycker å sin sida att EU borde ha gått längre. 

– Det är ett steg framåt. Men jag tycker fortfarande att vi hade kunnat vara tuffare i de övergripande målen, säger han till Altinget. 

Miljöpartiet har drivit på för ännu högre krav under förhandlingarna och Jakop Dalunde röstade själv för det mer långtgående förslaget där specifika krav på enskilda byggnader ingick. Han tycker dock att det var bra att det förslaget inte blev verklighet. 

– Det var nog ändå klokt att man skapade större flexibilitet, framförallt när det gäller bostadssektorn. Inte minst för Sverige så hade det kunnat bli lite knepigt med så specifika krav för det hela fastigheter som fanns med i det ursprungliga förslaget, säger han. 

Men ni röstade ju för det mer långtgående förslaget som parlamentet förordade där denna flexibilitet inte fanns?

– Det stämmer att vi röstade för det förslaget. Men vi gjorde bedömningen att det ändå skulle vara så att när rådet kom in i matchen så skulle det bli förhandlingar där medlemsstaterna sannolikt skulle få större flexibilitet i hur man utformade det.

Så det var rent strategiskt att driva att gå längre?

– Vi gjorde en strategisk kalkyl. Det hade varit svårt tycker jag att rösta nej till en ambitionsökning. Enbart med hänvisning till en avsaknad av flexibilitet som sannolikt ändå skulle försvinna i trilogerna.

Ni tycker ändå att det är bra att det blev den här flexibiliteten?

– Ja, men det hade behövt komma tillsammans med en ökad ambitionsökning tycker vi.

Staten finansiera 60 procent

Jakop Dalunde menar att det nu blir oerhört viktigt att nå de mål som ändå satts upp. Där blir finansieringen för de renoveringar som ska göras avgörande och att de hushåll som har det svårt ekonomiskt får stöd, menar han. 

– Därför tycker vi att det bör göras riktade satsningar just för fastigheter där det bor låginkomsttagare. Dels satsar specifikt på de fastigheterna, men också att det offentliga generellt sett tar 60 procent av kostnaden för grön energieffektivisering.

Enligt överenskommelsen ska medlemsländerna ta ett extra ansvar för att exempelvis hyresgäster med svag ekonomi inte ska behöva flytta till följd av renoveringar och efterföljande höjda hyror.  

– Så som kommissionen tänker sig, vilket vi också sympatiserar med, är att det ska vara det offentliga som ska ta lejonparten av kostnaden för renoveringen och därmed så kommer man bort ifrån den dynamiken att det blir hyreshöjningar, säger Jakop Dalunde. 

{{toplink}}

lco@altinget.se