Överenskommelsen om EU:s nya renoveringskrav klart
EU-lagstiftarna är överens om ett nytt direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD). Därmed står det klart att energiförbrukningen för bostadshus ska minska med i snitt 16 procent till 2030.
Under torsdagskvällen enades ministerrådet och EU-parlamentet om ett nytt direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD). Förhandlingarna som pågått sedan i våras ser därmed i stora drag ut att vara i hamn.
När förhandlingen nu är närmast avslutad kan det konstateras att kompromissen om att inte ställa specifika krav på renoveringar av enskilda bostäder, som lagstiftarna kom överens om vid förra förhandlingen i oktober och som Sverige varit drivande i, står sig. I stället för specifika krav ska medlemsländerna förbättra den genomsnittliga energiprestandan över hela bostadsbeståndet.
16 procent till 2030
Under torsdagens förhandling landade lagstiftarna också i hur mycket länderna ska minska sin energiförbrukning. För bostadshus ska minskningen ligga på i snitt 16 procent till 2030 och till mellan 20 till 22 procent till 2035, skriver bland annat EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Direktivet ställer också kravet att 55 procent av energiminskningen måste ske bland de sämsta byggnaderna. Hur minskningen ska beräknas har dock ännu inte kommunicerats.
För fastigheter som inte är bostäder ska 16 procent av ländernas sämsta fastighetsbestånd renoveras till 2030 och 26 procent till 2033.
– Tack vare detta avtal kommer vi att kunna öka byggnaders energiprestanda, minska utsläppen och ta itu med energifattigdom. Detta är ytterligare ett stort steg närmare EU:s mål att nå klimatneutralitet till 2050. Idag är en bra dag för medborgarna, vår ekonomi och vår planet, säger Teresa Ribera, tredje vicepresident för den spanska regeringen, som lett förhandlingarna som EU:s ordförandeland enligt ett pressmeddelande.
Kräver finansiering
Medlemsländerna ska också vidta åtgärder för att solceller ska installeras på offentliga byggnader och fastigheter som inte är bostadshus. Även kraven på antalet laddningspunkter i bostadshus och andra byggnader skärps enligt överenskommelsen.
Från 2030 ska alla nya bostäder vara nollemissionshus och från 2028 ska alla offentliga byggnader vara det.
Enligt uppgifter till Altinget finns det i överenskommelsen finns också ett slags ramverk för hur renoveringarna ska finansieras, något som efterfrågats från flera länder. Medlemsländerna ska kunna söka finansiering från bland annat den sociala klimatfonden, men det konstateras också att mer pengar kommer att behövas både från EU-nivå och på nationell nivå.
Klubbas nästa år
Direktivet är färdigförhandlat på politisk nivå. Men enligt uppgifter till Altinget kvarstår fortfarande en del förhandlingar på teknisk nivå. Bland annat angående vissa bör-krav i direktivet, hur olika skrivningar ska tolkas och även kring vissa definitioner. Delar som kan avgöra hur omfattande administration direktivet kan komma att generera.
Först i början på nästa år ska hela direktivet vara helt färdigförhandlat, granskat och översatt, för att därmed kunna klubbas formellt.
{{toplink}}
Digitaliseringsmyndighet saknade digitala verktyg
MP röstade nej – ändå nöjda med flexibla renoveringskrav
