Överskottsmålet i farozonen när högerpartier svänger

– Överskottsmålet var till för att reda ut den allvarliga skuldsituation vi hade på 90-talet och för att möta den demografiska utmaningen. Nu har befolkningen åldrats och våra reserver behöver användas för att möta det som det var tänkt, säger Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson till Altinget.

Partiet meddelade på torsdagen att de är redo att övergå till ett balansmål för att möjliggöra större investeringar, men med krav på vad pengarna går till.

Överskottet ska bidra till Sveriges framtida tillväxt, säger Martin Ådahl som särskilt pekar på behovet av infrastruktursatsningar. Trafikverket bedömer att det behövs 150 miljarder kronor till 2037 för underhåll och investeringar i svenska vägar och järnvägar.

– Man ska inte bara använda de pengarna till löpande utgifter utan till just investeringar. Vi vill vara noga med att pengarna används till rätt saker, säger Ådahl.

Centerpartiet vill se ett sorts villkorat balansmål, där ett sätt att kontrollera vad pengarna går till vore att ta fram en lista på vad Martin Ådahl kallar ”riktiga investeringar”.

– Det finns alltid risk att man kallar nästan vad som helst för investeringar. Där är jag lite bekymrad över att de här minsta regeringspartierna lovar allt till alla.

KD vill låna till försvar och välfärd

Att Sverige nu har en rekordlåg statsskuld är en av anledningarna till att Centerpartiet svänger i frågan om överskottsmålet. Men Martin Ådahl vill däremot inte öka den svenska skuldsättningen.

Den dörren ställer däremot Kristdemokraterna på glänt. 

Ebba Busch meddelade tidigare i veckan att hon vill se statliga lån på 50 miljarder kronor om året i 25 år. Pengarna skulle gå till järnvägen, men även energisystemet, försvaret och välfärden, rapporterar TT.

Men Martin Ådahl vill varken lägga lån eller överskott på de områdena.

– Där finns också väldigt stora och viktiga behov, men det är någonting som man måste klara inom ramen för de vanliga prioriteringar man gör i budgeten, säger han och konstaterar samtidigt att både L och KD, utan ett samlat besked från regeringen, nu öppnar för att låna till större satsningar.

– Då har man marscherat väldigt snabbt från finanspolitisk disciplin till någonting helt annat, säger han.

– Om man börjar med ett underskottsmål så är det ingen garanti för att man stannar där. Och det har vi ju sett historiskt också i Sverige att det kan ibland gå väldigt fort. {{toplink}}

Huruvida KD-ledaren får gehör från regeringskollegan Elisabeth Svantesson att överge överskottsmålet återstår dock att se.

– Jag uppfattar väl att som med många andra omsvängningar som skett i svensk politik så är vi murbräcka här – men det är jag gärna, säger Ebba Busch till TT.

Sverigedemokraterna inväntar den pågående parlamentariska översynen av överskottsmålet som ska vara klar i november innan de sätter ner foten.

– Vårt korta och enkla svar på frågan är att det nyss tillsatts en utredning på området, vilken vi inte avser föregå. Vi hänvisar således till denna, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson i en kommentar till Altinget.

 

miol@altinget.se