Parlamentet går till omröstning om krav på renoveringar

I dag, tisdag, väntas EU-parlamentet rösta igenom det omdebatterade nya direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD). 

Direktivet innebär att medlemsländerna åtar sig att minska sin energiförbrukningen i bostadshus med i snitt 16 procent till 2030 och till mellan 20 till 22 procent till 2035. Direktivet ställer också kravet att 55 procent av energiminskningen måste ske bland de sämsta byggnaderna.

För fastigheter som inte är bostäder ska 16 procent av ländernas sämsta fastighetsbestånd renoveras till 2030 och 26 procent till 2033. 

Parlamentets huvudförhandlare, Ciarán Cuffe från de irländska gröna partiet säger sig vara nöjd med det förslag som ligger på bordet. Det trots att ursprungliga kraven som han drivit på för mildrats. 

– Ärligt talat är jag nöjd. Jag tror att det gjordes ganska stora insatser för att avstyra detta direktiv så jag tycker att vi lyckats. Vi har fortfarande en hög ambitionsnivå för de kommande åren så jag är nöjd med vad vi har åstadkommit, säger Ciarán Cuffe i samband med en pressträff. 

Stora grupperna uppges vara för

Han säger också att förslaget ser ut att få stöd i parlamentet då partigrupperna från Vänstergruppen till M och KD-gruppen EPP har sagt sig stödja förslaget. 

– Så vi har stor tilltro till att partiernas ledamöterna kommer att rösta för, säger han. 

Från svensk sida säger Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet att de kommer att ställa sig bakom det förslag som ligger på bordet, i enlighet med sina partigrupper.

Emma Wiesner (C) säger att Centerpartiet sett flera stora utmaningar med det förslag som kommissionen först presenterade, men att mycket har förändrats under förhandlingsomgångarna. 

– Det lutar därför mot att vi kommer att rösta ja till den här lagstiftningen. Mycket av detaljregleringen har fåtts bort och några av dem får man nog svälja och tugga i sig. Vinsterna för energieffektivisering är så pass mycket större, säger hon till Altinget. 

Socialdemokraterna har tidigare fått kritik för att de röstat för det mer långtgående förslaget, samtidigt som de uttryckt sig positiva till att det inte gått igenom. 

Carina Ohlsson, ledamot för Socialdemokraterna, säger åter igen att Socialdemokraterna är positiva till det förslag som förhandlats fram.  

– Jag tycker att det förslag som är nu är bättre än det som var tidigare, så antagligen kommer vi att rösta för det, säger hon till Altinget. 

SD kommer rösta nej

Den svenska regeringen, som lett stora delar av EPBD-förhandlingarna som ordförandeland för EU, har beskrivit den utökade flexibiliteten för medlemsländerna som man fått in i direktivet under förhandlingarna som en framgång för svensk del. 

De svenska ledamöterna för Moderaterna, Kristdemokraterna har inte återkommit med hur de kommer att rösta i frågan, men regeringen och deras partigrupp EPP är för förslaget. 

Sverigedemokraterna kommer, precis som sin partigrupp, att rösta nej. De har varit skarpt kritiska till hela direktivet. 

– Jag tycker att man ska skrota hela det här förslaget och fundera på ett mer övergripande förslag istället, har partiets bostadspolitiska talesperson Mikael Eskilandersson tidigare sagt till Altinget angående förslaget. 

Nationell plan klar 2025

Även om parlamentet röstar ja kvarstår ett par steg för att förslaget ska antas. Bland annat ska ministerrådet genomföra sin slutomröstning innan det att det nya direktivet blir gällande. Uppskattningsvis kan det antas formellt inom ett par månader. 

När direktivet väl är på plats blir uppdraget till medlemsländerna att ta fram en plan för hur de nya kraven ska uppnås. Planen ska lämnas till EU-kommissionen senast vid årsskiftet 2025 och redogöra för hur renoveringarna ska gå till och hur målen ska uppnås.  

– Kommissionen kommer att titta noga på planerna för att säkerställa att det är en realistisk färdplan för åren framåt. Det tror jag kommer bli en utmaning, säger Ciarán Cuffe. 

En kritisk del kommer att handla om hur renoveringarna ska finansieras. Till viss del kommer det att finnas EU-medel för medlemsländerna att söka men den absoluta majoriteten av finansieringen måste länderna själva lösa. 

Enligt direktivet ska medlemsländerna också se till att sårbara hushåll skyddas mot för höga hyresökningar till följd av renoveringar. 

– För att vara ärlig kommer detta att kosta pengar och det är avgörande att medlemsländerna använder sig av de fonder som finns tillgängliga. Det är avgörande att medlemsländerna jobbar hårt för att koppla ihop EU-fonder med renoveringarna, säger Ciarán Cuffe.  

{{toplink}}

lco@altinget.se, natacha@altinget.se