Uppmaningen: Riv upp både Sveriges och EU:s energieffektiviseringsmål

Det svenska nationella energieffektiviseringsmålet är under lupp, samtidigt som ytterligare två mål föreslås läggas till. Under onsdagen är deadline för inspel till regeringens arbete.

Tidöpartierna föreslår att det befintliga energiintensitetsmålet, som fokuserar på att använd energi i relation till ekonomins storlek, ses över. De vill att målet istället fokuserar på att ”tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt utnyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen.”

Hos flera av de remissinstanser som redan hunnit publicerat sina inspel till planen innan onsdagens deadline, välkomnas initiativet.

Men samtidigt trycks det återkommande på att regeringens avsikt att förändra det befintliga svenska målet behöver ses över mer i ljuset av de ansträngningar som ändå behöver göras för att nå det EU-stadgade målen.

EU-målen syftar bland annat till en minskad slutlig energikonsumtion till målåret 2030, samt årliga besparingar till dess inom olika sektorer.

”Ta bort även på EU”

Där vissa såsom Naturvårdsverket till viss del, och än mer tydligt SKR, ser det som fördelaktigt att se över det svenska målet då det redan finns tillräcklig beting på EU-nivå, trycker andra remissinstanser på att de inte ens vill se att det europeiska övergripande målårskraven står kvar.

”Inga tak får sättas på nationell nivå, då det skulle hindra tillväxt och minska svensk industris klimatnytta.” säger exempelvis Johan Bruce vid SKGS, Basindustrins energisamarbete.

Energiföretagen är än mer explicita.  

”Energiföretagen anser därför att svenska regeringen måste verka för en översyn av EU:s energieffektiviseringsmål där det kontraproduktiva takmålet för EU:s samlade energianvändning slopas inför att mål för 2040 tas fram, i syfte att skapa rimliga förutsättningar för industrins elektrifiering.”

Oklart beting för stunden

I frågan om 2030-årsmålet i EU är det fortsatt inte klart var det svenska insatsen ska landa, vilket belysts av konsulten Magnus Nilsson.

Tio terawattimmar (TWh) mindre energi beräknas konsumeras år 2030 i ett realistiskt scenario, enligt Energimyndigheten. Men ett ”rättvist” bidrag som ska leda till det övergripande EU-målet bedöms i stället ligga på -68 TWh.

Det är närmre 20 procent mindre än de 360 TWh som konsumeras idag. Regeringen ska skicka in sitt bud till EU-kommissionen under torsdagen. Bryssel ska sedan återkomma om en månad.

Kärnkrafts- och klimatmålsfunderingar

Trafikanalys lyfter i sitt svar att regeringens främsta skäl för att se över målet är ”att det inte kommer att vara möjligt att nå det befintliga målet om kärnkraftsproduktionen ökar kraftigt. Detta eftersom kärnkraftsproduktion medför betydande värmeförluster (i storleksordningen 2/3-delar av energin i det tillförda kärnbränslet).”

De påpekar att de inte har någon synpunkt på detta skäl, men pekar samtidigt på att det finns besparingsåtgärder som kan uppnås i andra delar av samhället.

Trafikanalys ”konstaterar att i den mån en utbyggd elproduktion används för elektrifiering av vägtransporterna kommer det att leda till betydande energieffektivisering, då de förbränningsmotorer som används nu också genererar betydande förluster.”

Ser ingen krock med klimatmål

Naturvårdsverket påpekar samtidigt att en översyn av det nationella målet inte behöver vara ett hinder för regeringens kärnkraftsplaner, då målet är satt till 2030.

”Det svenska målet kommer därmed exempelvis inte att begränsa användningen av kärnkraftverk eller vätgasproduktion med stora termiska förluster som tas i drift efter 2030”

De trycker vidare i sitt remissvar på att de inte håller med regeringens resonemang om att det befintliga nationella målet skulle vara i strid med klimatmålen.

”Syftet med energieffektiviseringsmål är att vara ett verktyg för att nå uppsatta klimatmål. Detta finns närmare beskrivet i EU:s uppdaterade energieffektiviseringsdirektiv.”

jacob@altinget.se