Bakslag för havsvinden när regeringen flyttar pengar
Arbetet med kartläggningen av havsbottnen är avgörande för utbyggnaden av vindkraften till havs. Men regeringen minskar nu rejält de resurser som SGU hade avsatta för arbetet. ”Egentligen skulle vi behöva öka takten eftersom behovet av information är så stort”, säger generaldirektör Anneli Wirtén.
35 miljoner kronor. Så mycket finns avsatt i årets budget för SGU:s arbete med marin kartläggning, det vill säga kartläggning av havsbottnen. Satsningen är centralt för att snabbt kunna åstadkomma mer vindkraft till havs, enligt myndighetens eget budgetunderlag.
Men nu väljer regeringen att omprioritera. Av 35 miljoner blir endast 19 miljoner kvar till arbetet med marin kartläggning. Konsekvensen blir helt enkelt att kartläggningen till havs kommer ske i en långsammare takt, enligt SGU:s generaldirektör Anneli Wirtén.
– Egentligen skulle vi behöva öka takten eftersom behovet av information är så stort. Men samtidigt behövs de satsningar som regeringen gör på våra övriga områden. Vi är en myndighet och följer de prioriteringar som regeringen gör, säger hon till Altinget.
Ändrat fokus
Fokus i arbetet med kartläggningen av havsbottnen ska dessutom inte ligga på etablering av vindkraft, utan på det uppdrag myndigheten har för att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring, enligt regeringens proposition.
I budgetunderlaget inför år 2024 skriver SGU att det är viktigt att den planerade satsningen på marin kartläggning under tre år, med 35 miljoner per år 2023-2025, genomförs. Utbyggnaden av havsbaserad vindkraft går långsamt, konstaterar SGU, och en del i det är bristen på tillräckliga underlag om havsbottnen.
”Det får ofta till följd att bolagen själva måste planera och utföra kartering av havsbotten vilket är kostsamt och tar tid. I andra länder har undersökningar av havsbotten utförts i statlig regi för att snabba på tillståndsprocesser och möjliggöra en snabbare etablering av vindkraftsparker till havs.” skriver SGU.
– Det finns en del underlag och man vet ungefär vilka områden som är lämpliga för vindkraft, men många underlag är ganska gamla, säger Anneli Wirtén.
Tio miljoner till gruvfrämjande
Fem miljoner av de sexton miljoner som regeringen vill flytta bort från arbetet med marin kartläggning ska gå till att öka takten i tillståndsprövningen. Tio miljoner ska användas till uppdraget att främja investeringar i gruvprospektering i Sverige. Den sista miljonen används för att finansiera ett uppdrag till Bolagsverket.
I den ekonomiska vårpropositionens avsnitt om en förbättrad energiförsörjning pekar regeringen specifikt ut SGU som en nyckel för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och för mineralutvinningen. SGU behöver påskynda tillståndsprocesserna, lyder uppmaningen från regeringen.
– Behovet av geologisk information är enorm. Vi behöver kunna leverera mer underlag. Våra underlag innebär starten på enorma värdekedjor, säger Anneli Wirtén.
Det framgår inte vare sig av vårändringsbudgeten eller den ekonomiska vårpropositionen om regeringen avser att återigen öka anslaget för marin kartläggning.
Pressad EU-kommissionär försvarar återställningsförslag
Minskat anslag till naturolyckor – ska gå till fler utredningar av Estonia
