Gardfjell: "Lagstifta om krav på kommunalt klimatarbete"
DEBATT. Det bör bli lagkrav att varje kommun bedriver ett systematiskt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt krävs att staten tar sitt ansvar för finansiering och samordning, skriver Maria Gardfjell, (MP), kommunalråd i Uppsala och sakkunnig i Miljömålsberedningen.
Av: Maria Gardfjell (MP)
kommunalråd i Uppsala, sakkunnig i Miljömålsberedningen
När Sverige ska nå skärpta klimatmål räcker det inte att kommunerna är med på båten. De måste ro den. Den lokala nivån har redan en lång rad verktyg som är avgörande för klimatomställningen. Många svenska kommuner ligger i internationell framkant med tuffa klimat- och energimål och ambitiösa åtgärder. Uppsala ställde i vintras in siktet på att bli fossilfritt 2030 och klimatpositivt 2050.
Krävs större statligt ansvar
Men potentialen är ännu större. För att kommunernas roll i klimatomställningen ska kunna tas tillvara på bästa sätt krävs, paradoxalt nog, ett större statligt ansvar. Finansiering och samordning är två områden där kommunerna inte kan nå hela vägen på egen hand.
Lagstiftning är ytterligare ett område. Alla kommuner vill ha en ekonomi i balans men eftersom det är en sådan avgörande fråga ur ett såväl nationellt som lokalt perspektiv finns det ändå tvingande regler för kommunernas budgethantering. På så vis försäkras att frågan prioriteras. Klimatarbetet bör få samma ställning genom att det blir obligatoriskt för kommunerna att bedriva ett systematiskt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser.
Kommunala självstyret grunden
Men kommunerna har väldigt olika förutsättningar. Vissa har stora industrier, andra mycket jordbruk. Vissa är tätbefolkade, andra glesa. Det fina med det svenska systemet med starka kommuner är att detta inte är något problem. Kommunerna kan och ska själva få avgöra hur arbetet ska läggas upp, utifrån sina egna förutsättningar. Det kommunala självstyret är grunden.
Att kommunerna har skilda förutsättningar sätter också fingret på statens ansvar för finansiering och samordning. Få eller inga svenska kommuner kan på egen hand göra de investeringar som krävs – även om de mycket väl vet vilka dessa är. Regeringens stadsmiljöavtal och Klimatklivet är två mycket välkomna budgetsatsningar. Men de måste stärkas ytterligare för att möjliggöra de stora projekt som krävs: hållbar stads- och landsbygdsutveckling, spårvägsutbyggnad i städerna, storskaliga solenergi- och vindkraftsparker med mera.
Gemensamt rapporteringssystem behövs
Kommuner som drar framåt var och en för sig är bra, men om vi kan dra framåt tillsammans är det ännu bättre. Här behövs statlig samordning, inte minst i form av ett gemensamt rapporteringssystem för alla kommuner och landsting. I dagsläget blir jämförbarheten lidande eftersom kommuner mäter och redovisar sina utsläpp på många olika sätt. Gemensam statistik skulle även fungera som en sporre för kommunerna.
Parisavtalet är den grund vi har för att skärpa Sveriges klimatpolitik. Jag välkomnar att det nu finns en bred politisk uppslutning bakom Miljömålsberedningens förslag om att Sverige ska få en klimatlag, att ett klimatpolitiskt råd ska inrättas och att klimatmålen skärps. Nu är det tid för kommunerna att beredas plats på arenan.
"Dags att förbjuda burhållning av hönor"
"Fossilfritt Sverige – utsläppsminskningar eller politisk PR?"
