Hyggesfritt kan vara en intressant delkomponent i den fjällnära skogen

Debatt20 april 2021 kl. 3:00 | Skriv ut

Tomas Lundmarks förslag på en generell hyggesfri strategi i de fjällnära skogarna är intressant, men förslaget innehåller även nackdelar som är viktiga att ta hänsyn till. Det skriver Anders Pettersson, Västerbottens Allmänningsförbund i en replik.

Skogsutredningen har föreslagit ett omfattande utvidgat naturskydd i den fjällnära skogen och till den viss angränsande skog. Motivet sägs vara att området har helt unika naturvärden ur ett europeiskt perspektiv och att Sverige som nation därmed skulle ha ett särskilt ansvar för att dessa värden bevaras.

I en debattartikel föreslår Tomas Lundmark ett alternativt nyttjande av det utpekade området. I stället för ett långtgående områdesskydd föreslår han att skogarna brukas med hyggesfria metoder. Det skulle enligt Lundmark minska statens utgifter för den föreslagna reformen avsevärt och också leda till att en viss fortsatt virkesfångst kan ske i området.

En breddad skogsutredning

Upprinnelsen till Skogsutredningen var att det enligt januariavtalet skulle göras en översyn av de äganderättsliga förhållandena i skogen med målet att stärka denna rätt. Efter politiska överläggningar omformades och utvidgades direktiven till att även omfatta en långtgående analys av naturvårdsinsatser i Sverige och hur dessa skulle kunna utvecklas och dessutom anpassas till internationella åtaganden. Dessutom skulle utredningen ge förslag på hur den fjällnära skogen ska hanteras.

Vid tillfället för direktivets utformning var det juridiska läget om ersättning vid intrång inte helt klarlagt i de fjällnära skogarna vilket det ju numera är. Efter en prejudicerande dom i Mark- och miljööverdomstolen är det fastställt att fjällnära skogsägare har samma rätt till ersättning som andra skogsägare i Sverige när samhället vill begränsa markanvändningen.

Lundmarks förslag är intressant

Lundmarks förslag om att bruka de fjällnära skogarna extensivt i stället för att införa områdesskydd är intressant med fördelar som nämnts ovan. Att tillämpa ett hyggesfritt skogsbruk som ett generellt skogsbrukssystem för hela den aktuella arealen ser vi dock baksidor med. Vi återkommer till det. Däremot skulle hyggesfritt kunna vara en intressant delkomponent bland flera i områdets framtida markutnyttjande.

Skogsutredningen försökte hålla frivillighet som en röd tråd genom sitt arbete. Tyvärr fallerade det på några centrala ställen och när man kom till den fjällnära skogen hade man tappat den linjen helt. Här vill man i stället tvinga sig fram till områdesskydd med motiveringen att dessa skogar besitter unika värden. Dessutom såg man praktiska problem med att hantera ett så stort antal markägare utan tvångsmetoder.

Frivillighet även i fjällnära skogar

I motsats till utredningen anser vi att en stor portion av frivillighet ska råda även i de fjällnära skogarna. Vi stödjer ett utvidgat skydd av dessa skogar men vi ser området som utredningen pekat ut mer som en slags bruttoareal att inleda diskussioner och förhandlingar kring.

Det viktiga är återigen att arbetssättet ska bygga på frivillighet och vi bedömer att betydande områden kommer att kunna skyddas på så sätt. Skogsmark utanför slutligt områdesskydd skulle sedan kunna brukas endera hyggesfritt med visst samhällsstöd liknande Lundmarks förslag eller med trakthyggesbruk, möjligen i något modifierad form. En sådan mixad modell tror vi alla inblandade skulle vinna på.

Nackdelarna i förslaget

Det finns några nackdelar med en mer generell hyggesfri strategi som den Lundmark föreslår. För det första måste det statliga bidraget till fördyrad avverkning vara stort för att ge något som helst netto på en stor del av de aktuella arealerna. Virkesförråden är för låga och transporterna för långa. Ett hundrakronors bidrag skulle på sin höjd ge ett nollresultat. Liksom i övriga norra Sverige är det dessutom en låg andel av de fjällnära markerna som svarar bra föryngringsmässigt på en blädningsåtgärd.

Blädning eller dylika metoder är inte heller självskrivna som lyckade med avseende på att bevara naturvärden. Ibland kan det dock vara det. Till exempel när det i första hand handlar om att gynna arter som nöjer sig med trädkontinuitet och bevarad fuktighet som till exempel lavar. Även för marksvampar med behov av kontinuerligt trädbevuxen mark kan selektiva metoder vara bra.

Centralt med död ved

Men för en betydande del av de rödlistade fjällnära arterna i Västerbottens och Norrbottens skogar är det framför allt liggande död ved och kontinuerlig tillförsel av sådan som är det centrala. Vid återkommande blädningsingrepp försvinner den kontinuiteten. Antagligen försämras också mångfalden på ekosystemnivå med en storskalig blädningsstrategi.

Sedan ska den estetiska bilden av blädade skogar kanske inte överskattas. Det är inte säkert att maskinellt avverkade trakter i gammal ibland fuktig granskog blir en fröjd för allas ögon.

Slutligen och än en gång. Låt frivillighet råda i de fjällnära skogarna. Troligen kommer det att leda till en alldeles utmärkt balans mellan bevarande och brukande.

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

Regeringen har tillsatt en utredning.

Tomas Lundmarks förslag på en generell hyggesfri strategi i de fjällnära skogarna är intressant, men förslaget innehåller även nackdelar som är viktiga att ta hänsyn till. Det skriver Anders Pettersson, Västerbottens Allmänningsförbund i en replik.

Nästa artikel

En breddad skogsutredning

Lundmarks förslag är intressant

Frivillighet även i fjällnära skogar

Nackdelarna i förslaget

Centralt med död ved

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter

Fakta

Läs miljö och energi gratis i 14 dagar

Få en politisk överblick gratis