"Kampen för biologisk mångfald och klimatet är densamma"
REPLIK. Man slipper inte skydda biologisk mångfald genom att hänvisa till FN:s hållbarhetsmål, skriver Lina Burnelius på Greenpeace Sverige, och menar att vi måste klara omställningen till förnybart utan att skada mångfalden av liv i ekosystemen.
Av: Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace Sverige
Skogsindustrins replik visar att vi till viss del talar förbi varandra om FN:s hållbarhetsmål, så jag vill förtydliga tre viktiga poänger.
För det första: De svenska miljömålen ska vi ha kvar. Alla aktörer i samhället måste anstränga sig för att nå upp till dem, i stället för att ta bort dem.
För det andra: Man ”slipper” inte skydda biologisk mångfald genom att hänvisa till FN:s hållbarhetsmål. FN-målen handlar om att ekonomisk utveckling inte kan ske på bekostnad av miljön. De kräver starkare skydd av biologisk mångfald.
För det tredje: Skogsindustrin har i sak fel när de påstår att det inom skogsbruket finns en motsättning mellan klimat och biologisk mångfald. Kampen för biologisk mångfald och för klimatet är densamma. Det är stötande att använda den ena som svepskäl för att offra den andra.
Gammal skog lagrar kol
Gammal och orörd skog gör klimatnytta genom att den innehåller mycket kol bundet i träden och marken, kol som alltså inte bidrar till växthuseffekten. Även skogar som är flera hundra år gamla fortsätter att ta upp kol genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. De största kollagren finns i skog som inte påverkas av bränder eller avverkning; det är därför viktigt att skydda gammal skogsmark i den boreala skogen runt hela norra halvklotet – även i Sverige.
Prioritera produkter med lång livslängd
I samma stund som träden huggs ner börjar kolet som lagrats i mark och träd släppas ut till atmosfären – olika snabbt beroende på vilka produkter träden blir till, men under alla omständigheter snabbare än om den orörda skogen hade fått stå kvar. Det tar lång tid innan planterade träd kan kompensera för detta; längre tid än Parisavtalet om klimatet ger oss.
Skogsindustrins största bidrag till klimatet är att låta gamla skogar vara, att bruka resten försiktigt, och att prioritera produkter med lång livslängd. Tyvärr blir en väldigt liten andel av den avverkade skogen i Sverige till hus eller andra produkter som lagrar kol i hundratals år.
Ingen omställning på bekostnad av ekosystem
Carina Håkansson och Linda Eriksson påstår att skogsindustrins bidrag för klimatet är att ”ersätta fossila alternativ”. Jag menar att målbilden måste vara att förändra transportsektorn så att vi varken använder fossila bränslen eller utökar marknaden för biobränslen mer än ekosystemen tål.
Jag är enig med Håkansson och Eriksson om att vi behöver diskutera hur vi minskar användningen av kol, olja och naturgas samtidigt som andra förändringar sker i samhället. Men diskussionen är inte fullständig om man inte frågar sig hur vi ska klara omställningen utan att skada mångfalden av liv i ekosystemen. Välfärd är inte att vi ska förstöra levande skogar. Välfärd är inte att byta ut fossila klimatskadliga bränslen mot klimatskadliga bränslen från skogen. Välfärd är inte att alla ska köra mer bil.
Råvara från skyddsvärda områden
Till sist måste jag påpeka att jag inte påstått att skogsindustrin köper skog från ”skyddade” områden i Sverige. Jag vänder mig mot att man tar råvara från ”skyddsvärda” områden – alltså skogar som tyvärr ännu inte har något formellt skydd men som borde ha det eftersom Naturvårdsverket pekar ut dem som områden med särskilt höga ekologiska bevarandevärden.
Skogsindustrierna: En hållbar utveckling på global nivå är större än svenska miljömål
"Sveriges globala ledarskap för haven börjar på hemmaplan"
