Klimatattack mot SD i riksdagen

Energiöverenskommelsen utgjorde grunden när riksdagen debatterade 2017 års energibudget, vilket gav debatten en stundtals försonande ton. Men alla partier är inte en del av överenskommelsen – Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna står utanför – och det råder dessutom olika tolkningar kring vad dess skrivningar egentligen betyder för kärnkraftens framtid.

SD och "klimatet"

Men det parti och den ledamot som var under gemensam attack från övriga partier vad Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson. Framför allt gällde det skrivningar i SD:s budgetmotion där klimat på två ställen är satt inom citationstecken.

– Sverigedemokraterna har till exempel satt citationstecken om klimatet i delar av sin budget. Det är oerhört allvarligt, sade Sofia Fölster (M) och undrade hur partiets klimatpolitik egentligen ser ut.

– Vad menar Sverigedemokraterna med citationstecknen kring ordet klimat? Är det så att man inte ställer sig bakom uppfattningen att det sker en klimatförändring som vi kanske också borde göra någonting åt? undrade Rickard Nordin (C).

Men Mattias Bäckström Johansson ansåg att Fölster och Nordin hakade upp sig vid banaliteter.

– Jag tror inte att man ska fästa jättestor vikt vid att det eventuellt kan vara språkliga fel som följer med eller att det finns vissa tecken i texten efter att man har skickat olika delar emellan sig. Det förändrar inte i sak de politiska förslag eller visioner som vi har och som även återges i budgetdokumentet, sade han.

Vem betalar ny kärnkraft?

SD är det parti som driver den mest kärnkraftsvänliga energipolitiken. Åsa Westlund (S) ville ha svar på hur partiet har tänkt sig att den svenska energiförsörjningen ska se ut i framtiden och vem som ska betala.

– Vem ska bygga den här kärnkraften, som ni sätter er tillit till? Ny kärnkraft är ungefär dubbelt så dyr som förnybar energi. Ingenstans i världen byggs den utan stora statliga subventioner. Vem ska då bygga kärnkraften, och vem ska betala den? sade hon.

Bäckström Johansson svarade aldrig på Westlunds direkta fråga, utan talade istället om att regeringens energipolitik höjer utsläppen av växthusgaser, eftersom kärnkraften har lägre utsläpp än solenergin.

– Det som återfinns i regeringens förslag för utgiftsområdet är satsningar uteslutande på solceller. Solceller kommer aldrig bidra till att lösa de problem eller utmaningar som vi har vintertid. På natten lyser inte solen, sade han.

V undrade om Rosatom

Birger Lahti (V), som vill avveckla kärnkraften snabbare än energiöverenskommelsen, frågade både Moderaternas Sofia Fölster och Miljöpartiets Lise Nordin hur de skulle ställa sig till att ryskägda Rosatom ville bygga kärnkraft i Sverige.

– Du har haft fyra chanser. Hur skulle det kännas om ett företag som Rosatom kommer och bygger en reaktor? sade Birger Lahti.

Liberalernas Maria Weimer, vars parti också står utanför energiöverenskommelsen, konstaterade att det inte råder någon enhetlig uppfattning om vad överenskommelsen egentligen säger om kärnkraften.

– Jag deltog den senaste veckan i ett seminarium där man inledde med att konstatera att Sverige nu går mot 100 procent förnybart och att kärnkraften därmed ska stängas ned. Det är en uppfattning som frodas i delar av energibranschen, ivrigt påhejad av bland annat Miljöpartiet, men knappast den tolkning som moderater eller kristdemokrater skulle göra av samma överenskommelse, sade hon och lade till att det skapar en olycklig osäkerhet när parterna är oense om överenskommelsen.

Drog lans för vattenkraften

Centern och Kristdemokraterna såg till att dra varsin lans för den småskaliga vattenkraften och påminde om de skrivningar som finns i energiöverenskommelsen. Penilla Gunther (KD) var glad om att det ingår i överenskommelsen att administration och kostnader ska hållas nere för kraftverksägarna.

– Sedan är frågan hur man formulerar detta från länsstyrelsernas sida. De är ju den tillsynsmyndighet som mer eller mindre har jagat de småskaliga vattenkraftsägarna i ett par år, sade hon.

Regeringen måste hantera Norge

Juridiken kring vattenkraften, som regeringen har lovat att lösa under kommande år, kräver en hel del. Men det kräver inga förhandlingar med Norge, konstaterade Rickard Nordin (C). Det gör däremot utbyggnaden av elcertifikatssystemet, en fråga där Sverige just nu ligger i förhandlingar med ett motsträvigt Norge.

– När det gäller elcertifikaten - systemet som gör att vi får in mer förnybar energi i kraftsystemet - ligger ett stort ansvar på regeringen. Vi måste förhandla om systemet tillsammans med Norge, och det är regeringen som gör det. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen för att inte låta Norge diktera villkoren.

johanna@altinget.se