Diger önskelista när energilagring tog plats i näringsutskottet

Näringsutskottet samlades under tisdagen för att djupdyka i frågan om energilagringens roll i energisystemet som ställer om.

Och att lagringsteknik, tillsammans med bland annat efterfrågereglering, alla ses som flera viktiga delar i ett mer flexibelt energisystem som följer när mer förnybar produktion installeras för att möta elektrifieringen av samhället, konstaterades återkommande under mötet.

– Vi har ett antal behov av flexibilitet, och vi har ett antal källor att hantera dessa behov, sa Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

Samtidigt var inte alla panelister helt överens om hur stort behovet för just lagringsutbyggnad var. Magnus Henrekson på Institutet för Näringslivsforskning, IFN ställde sig skeptisk till att det skulle behövas, om det byggs ut mer storskalig kärnkraft.

Men han fick mothugg från flera av deltagarna på seminariet, bland andra Anna Wolf, vice vd på Power Circle, som genomfört analyser som landat i motsatsen.

– Jag skulle säga att även i ett system med ny kärnkraft kommer vi behöva lika stor ellagring.

Den teknik som används i omkring 90 procent av all global energilagring idag, pumpkraft, ses också som tekniken som tillsammans med litiumbatterier står mest redo för att täcka behoven. Men samtidigt trycktes det återkommande på att utvecklingen går fort.

”Design för alla komponenter behövs”

Panelisterna som bjudits in från olika delar av näringslivet och myndigheterna hade samtidigt flera tydliga önskemål till politiken, när det kommer till att ge spelregler att förhålla sig till.

– En sak som behöver komma på plats är bättre villkor för aggregering, sa Power Circles Anna Wolf, som senare ombads att utveckla sitt resonemang av Socialdemokraternas Monica Haider.

Wolf tryckte då bland annat på att det handlar om att ta fram fler ramar för den kompensationsmodell som kan behövas på balansmarknaden.

– Det handlar också om att göra det enklare att komma in på flexibilitetsmarknaderna, som kommer att vara lokala.

Martin Olin från Energiföretagen tryckte samtidigt på att det behöver sättas upp ramar för hur vätgasen ska reglas på energimarknaden. Men då inte främst för energilagring, utan i industriella produktion som ställer om från fossilt.

– För att använda vätgas storskaligt, som vi ser framför oss, finns det inte regelverk och sådant på plats för det.

Han la även till en tydlig uppmaning om att det ta vidare förslag för att förkorta tillståndsprocesser i elnätsutbyggnad och bygga mer proaktivt, vilket bland annat diskuteras i EU-elmarknadsreformen. Generellt tryckte han på en tätare dialog.  

– Det finns mycket snårigheter i regelverken. Och det kommer mycket detaljregelverk från EU som man behöver ha koll på. Det behöver vi titta tillsammans på i bransch, politik och myndigheter.

{{toplink}}

Dyrt, eller inte?

Magnus Henrekson höjde dock ett varningens finger och menade på att många av de balanstjänster som talas om kommer att bli dyra, och stod fast vid att de inte behövs vid en utbyggd kärnkraft.

– De balanstjänster som redan idag krävs, till följd av utbyggnaden av vindkraft i första hand, kostar om man lägger ut dem på KWh vindkraft kanske mellan 50 och 70 öre per sådan kilowattimme.

Han fick dock mothugg även här från bland andra Niclas Damsgaard på Svenska kraftnät och Martin Olin på Energiföretagen.

– Jag känner inte igen mig i de siffrorna, sa Svenska kraftnäts chefsstrateg.  

Johan Söderbom på investeringsbolaget Innoenergy tryckte sammantaget på ett breddat tänk på energisystemet, och pekade bland annat på att värmelagring spelar en stor roll, då omkring hälften av energianvändningen kommer från det behovet.

– Vi behöver en marknadsdesign för att stimulera till alla komponenter som behövs i systemet.

”Vi får inte hindra utveckling”

Det var samtidigt en liknande ståndpunkt som näringsutskottets vice ordförande Elisabeth Thand Ringqvist (C) tog fasta vid, när hon rundade av samtalet.

– Jag kan bara dra slutsatsen att vi som beslutsfattare måste säkerställa att all lagstiftning som vi gör, inte hindrar ny typ ut av utveckling, utan sker väldigt öppet och med en ständig blick på vad som händer på innovationsfronten. Det är tufft, och det kan vi bara fortsätta att göra om vi har en nära dialog med er som finns inom olika delar av industrin.

Se hela öppna sammanträdet här

{{toplink}}
Uppdatering: Niclas Damsgaards andra citat har korrigerats med ett tillägg

jacob@altinget.se