"Nu gäller det för Sverige i slutförhandlingarna"

Runt klockan halv fyra i går eftermiddag presenterade det franska ordförandeskapet den nya förhandlingstexten på klimatmötet i Paris. 43 sidor har bantats ned till 29 sidor. Antalet parenteser, det vill säga passager där parterna har olika åsikter, har minskat från 939 till 367.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson välkomnade den kortare och mer koncisa texten i ett uttalande.

– Texten har också tydliggjort de olika svåra politiska frågorna i förhandlingarna. Sammantaget visar det på framsteg i förhandlingarna och att processen i grunden fungerar väl. Samtidigt är det lång väg kvar tills vi har ett nytt avtal.

Vilka parenteser som återstår att lösa ut under de återstående dygnen, de formella förhandlingarna återupptogs på onsdagskvällen, är ingen överraskning.

– De svåra politiska frågor som återstår är inte nya. Vi ministrar vet väl om var konfliktlinjerna ligger och det borgar för att många delegationer har förberett sig för hur man kan lösa dem, säger Romson i sitt uttalande.

Förhoppningar, farhågor och analys

Men förutom klimat- och miljöminister Åsa Romson och den svenska förhandlingsdelegationen är det ett stort antal representanter från Sverige på plats under klimatmötet i Paris. Altinget har frågat näringslivsrepresentanter, miljöorganisationer och politiker om deras syn på avtalsutkastet, förhoppningar och farhågor inför de sista dagarna av förhandlingar.

Mikael Karlsson, ordförande för europeiska miljöorganisation European Environmental Bureau

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Avtalet är ett tydligt steg i rätt riktning och en överenskommelse närmar sig. Utifrån behovet att undvika farlig klimatförändring räcker inte texten, men i förhållande till utgångspunkterna kan det bli avgörande för klimatfrågan. Efter att avtalet kom på eftermiddagen hände något historiskt unikt, nämligen att EU och USA tillsammans med en lång rad stora och små utvecklingsländer, gemensamt krävde en skärpning av utkastet på de flesta punkter. Något liknande har hittills inte skett i klimatfrågan och det är mycket hoppfullt, som jag ser det.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Knäckfrågorna rör framförallt finansiering av arbetet i många utvecklingsländer med utsläppsminskning och anpassning och den allmänna ambitionsnivån. Båda dessa är kopplade till behovet behovet av differentierade krav och stöd mellan rika och fattiga länder.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Sverige spelar en viktig roll, dels inom EU, dels som ledare av vissa multilaterala förhandlingar.

 

Stina Bergström (MP), ledamot miljö- och jordbruksutskottet

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Förhandlingarna går framåt! Jag är positivt överraskad över att skärpningar av målet, både vad gäller vilken temperaturhöjning som är acceptabelt – under 1,5 grader istället för 2,0 – och vad gäller hur snabbt utvecklingsländerna ska komma ned till nollutsläpp – i mitten av århundraden istället för i slutet – finns med som alternativ.

Vilka blir knäckfrågorna under de två sista dagarna?
– De tre frågor som ordförande Laurent Fabius sa när han lämnade över avtalet; Ambitionsnivån, hur ansvaret ska delas upp och finansieringen. Sedan finns det andra frågor och skrivningar som är "klamrade" där det finns olika åsikter historiskt om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Viktiga frågor som sällan lyfts upp när texterna diskuteras externt.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Åsa Romson har en viktig uppgift som förhandlingsledare i en av undergrupperna tillsammans med René Orellana, minister från Bolivia. Sverige har också en viktig roll genom att vi är så väl representerade på mötet med bland annat flera ministrar. Den svenska klimatpolitiken presenteras och väcker uppmärksamhet.

 

Nina Ekelund, programdirektör, näringslivsnätverket Hagainitiativet

Vad behöver ske under de två sista dagarnas förhandlingar?
– Man behöver komma överens. Klimatavtalet behöver kortas ytterligare och man måste komma överens om alla olika alternativen som nu finns i dokumentet. Förtroendet mellan utvecklingsländerna och de priviligerade länderna behöver etableras, det är där det verkar skava mest.

Hur bra klimatavtal tror du världen kommer att få från Paris?
– Svårt att säga. Det kommer nog ett avtal, det verkar alla tro. Men ambitionsnivån är svår att säga något om. Det finns till exempel i dag tre ambitionsnivåer – från 1,5 grad till 2 grader – om minska ökningen av den globala medeltemperaturen.

Vad är ditt intryck av Sveriges roll så här långt vid årets förhandlingar?
– Min bild är att Sverige försöker agera brobyggare och har getts ett antal tunga roller, vilket bekräftar ett gediget arbete med klimatfrågor under lång tid. Jag uppfattar att Sverige har förtroende hos utvecklingsländerna då vi varit generösa biståndsgivare, det är kanske viktigt i denna process just nu.

 

 Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Boka biljett till COP22 i Marrakesh! Vi får ett avtal i Paris, men inte med konkreta skrivningar och åtaganden som leder fram till de klimatmål man enas om. Det är resultatet av att avståndet fortfarande i det vi nu kommit fram till är för stort mellan ytterligheterna, gällande klimatmål, bördefördelning, finansiering och loss and damage, och då enas världen om principer och spann snarare än exakta åtaganden och precisa procent.

Vilka blir knäckfrågorna under de två sista dagarna?
– Nu vidtar kohandeln. Det är dags att lyfta blicken från de stuprör man har förhandlat i och byta hjärtefrågor mellan de förhandlande parterna, där de stora frågorna är vad som krävs för att länder utan åtaganden enligt Kyotoprotokollet ska binda sig vid utsläppsmål, hur alla ska vara tillräckligt nöjda med loss and damage, vilket temperaturmål vi antar, vilken utsläppskurva och vilken process för successiva skärpningar vi kan enas om. Dessutom den eviga finansieringsfrågan – hur ser vägen till 100 miljarder dollar i samlad klimatfinansiering till år 2020 ut och vad ingår i begreppet?

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Loss and damage, som Sveriges miljöminister förhandlar, har textmässigt inte rört sig en millimeter och det är en knäckfråga för många utvecklingsländer, med den extra svårigheten att många ser en svag skrivning som sämre än ingen alls eftersom den skulle urholka befintliga ansvarsmekanismer. Hittar vi ingen lösning här så krävs det extra stora framgångar på andra områden. Det är andra gången Sverige får denna potentiella Svarte Petter på handen, förra gången lyckades det men nu är insatserna högre. Så hur mycket Sverige än vill göra skillnad på olika områden, så är det på detta vi som land, de rödgröna som regering och Åsa som minister kommer att utvärderas.

 

Anna Axelsson, policyrådgivare i klimatfrågor, Diakonia

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Det märks att arbetet går framåt, betydligt färre options, men fortfarande många olösta frågor. Oroväckande att skrivningar om mänskliga rättigheter och jämställdhet urholkas.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Finansiering och differentiering

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Förhoppningsvis kan Sverige använda sin roll som facilitator för att föra förhandlingarna om anpassning och loss and damage (skador och förluster) i mål, vilket skulle kunna bidra till att lösa upp andra knutar.

 

Johan Hultberg (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Det nya utkastet är ett viktigt steg framåt och innebär en rejäl bantning av det tidigare utkastet. Nu är alternativen i texten betydligt färre men fortsatt återstår många svåra frågor att lösa ut. En viktig fråga rör artikel 2 i avtalet som handlar om själva målsättningen för avtalet. Om vilken ambition som avtalet ska utgå ifrån. Jag välkomnar verkligen diskussionen om att skärpa nuvarande tvågradersmål och är glad över att den frågan i allra högsta grad lever i förhandlingarna.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– De frågor som återstår är i mångt och mycket de knäckfrågor som vi kände till på förhand. I stort handlar det om just ambitionsnivå, differentiering och nära kopplat till hur ansvar ska fördelas också finansieringsfrågorna.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Sverige måste driva på för att EU medverkar till ett avtal som utgår ifrån en höjd ambitionsnivå. Sedan behöver Sverige axla den roll som vi traditionellt brukar ha i förhandlingarna, nämligen som brobyggare. För Romson är det enkelt uttryckt upp till bevis. Hon behöver lyckas med sin medlande uppgift när det gäller anpassningsfrågorna och de svåra frågorna om loss and damage, alltså om ansvaret för skador och förluster orsakade av klimatförändringarna.

 

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatpolitik, Svenskt Näringsliv

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Att ordförandeskapet lyckats få ner antalet sidor från över 48 till 28 är positivt, liksom att de fått bort tre fjärdedelar av parenteserna som indikerar sådant man inte är överens om. Jag har stora förhoppningar på att man faktiskt ska nå ett avtal. Det Europeiska näringslivet är tydligt med att man vill se ett avtal, så legalt bindande som möjligt och även där det ingår en successiv skärpning av åtaganden. Det är också centralt att möjligheten att få ett globalt pris på handel med koldioxid finns kvar.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Jag tror att knäckfrågorna blir den övergripande ambitionen, vilket ansvar olika länder har historiskt och hur mycket varje land ska göra i termer av minskning framåt, finansieringsfrågor, och frågor om vad den 5-åriga översynen egentligen innebär.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Sverige verkar ju inom ramen för EU, men självklart har Sverige en roll i processen. Dels i att vara med och besluta EU:s förhållningssätt och vilka kompromisser som EU kan gå med på i slutskedet, men också i och med den ledande roll Åsa Romson har när det gäller anpassningsfrågor – något som är viktigt inte minst för många utvecklingsländer. Att vara en medlare som har bra kontakter i många läger är en viktig egenskap i slutet av processen, och där tror jag att Sverige har goda förutsättningar att bidra.

 

 Kristina Persson (S), minister för strategi- och framtidsfrågor, deltog vid klimatmötet under tisdagen och onsdagen, är optimistisk inför de två avslutande förhandlingsdagarna.

– COP21 har engagerat många, inte bara politiker och tjänstemän utan även näringsliv, investerare, det civila samhället med flera. Det är en bra signal att så många aktörer samlats för att påverka beslut som kommer att leda till ett mer hållbart samhälle. Det återstår dock fortfarande några frågor att lösa men känslan är positiv, säger Kristina Persson i en skriftlig kommentar till Altinget.

– Lika viktigt som ett bra avtal i Paris är det som händer sen. Avtalet blir en viktig utgångspunkt för utvärdering och upptrappade ambitioner framöver.

 

David Kihlberg, klimatsakkunnig, Naturskyddsföreningen

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Blandat. Det är väldigt positivt att avtalet nu är bantat till 29 sidor och en fjärdedel av antalet parenteser jämfört med tidigare utkast. En del knutar är lösta, och de flesta av de viktiga sakerna finns fortfarande med, men i många fall fortfarande bara som ett av fler alternativ. Men den viktiga frågan om möjligheten att se över och justera ländernas INDC:er ligger inte i avtalet, utan i beslutet som har svagare juridisk kraft. Frågan är inte död, men försvagad. Alternativen nu är 2023 eller 2024, vilket innebär att vi sitter kvar med de nuvarande ambitionerna under alldeles för lång tid, vilket i praktiken innebär att såväl 1,5 grader som 2 grader kan bli riktigt svårt att klara.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Den franska ordföranden identifierade i eftermiddag när han presenterade utkastet tre frågor: ambitionsnivån, finansieringen och differentieringen.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Sverige har spelat en enormt viktig roll de senaste dagarna genom Åsa Romsons ordförandeskap för gruppen som behandlade anpassningsfrågorna. Det är en av de paragrafer i avtalet som nu är mest färdiga, här är det få kvarstående frågor att lösa som det ser ut nu. Nu gäller det för Sverige i slutförhandlingarna att försvara viktiga frågor som 1,5-gradersmålet, rika länders ansvar och mekanismer för att höja ambitionerna så att vi faktiskt kan hålla oss under 1,5 grader. På finansieringssidan har Sverige stort förtroende i förhandlingarna tack vare att Sverige verkligen går före som givarland, så där kan nog Sverige spela en viktig roll.

 

Richard Gröttheim, vd, Sjunde AP-fonden

Vilka är dina förhoppningar på avtalet inför fredagen?
– Jag tror att det kommer bli ett bra avtal till slut. Jag tror att det avtal som presenteras kommer ta ett antal steg framåt och peka ut riktningen för klimatarbetet. Några kommer som alltid tycka att vi skulle ha kommit längre, men jag tror avtalet komma markera en tillräckligt kraftig förändring i rätt riktning.

Vilket är det främsta intrycket du tar med dig från Paris?
– Det är två saker som har blivit tydliga för mig. Det första är att samspelet mellan den privata sektorn, det vill säga företag investerare samt konsumenter å ena sidan, och stater och dess regeringar å den andra, är enormt viktigt för att lösa klimatutmaningen. Staterna ska bidra med ett ram- och regelverk. Inom detta ska företag, konsumenter och andra aktörer genom sina beslut och åtgärder tillsammans lösa klimatfrågan. Den andra insikten är att frågan om att sätta ett pris på koldioxidutsläpp är central. Utan detta kommer inte utvecklingen föras framåt. Om det är i form av utsläppsrätter eller koldioxidskatt är mer en teknisk fråga.

 

  Jens Holm (V), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet    

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Det är en text som spretar åt många håll. I grunden ser vi att konflikten mellan rika och fattiga länder består. Positivt att 1,5 gradersmålet har vunnit gehör. Men annars är jag rädd för att det kommer vara otydligt på viktiga områden som finansiering, loss and damage, tekniköverföring och konkreta bindande minskningsmål. Om inte 1,5 gradersmålet följs upp av konkreta åtaganden är det tyvärr inte mycket mer än ett tomt löfte.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Hur pass bindande avtalet ska vara, loss and damage och 1,5 grader eller inte.

Vilken roll kommer Sverige att spela?
– Åsa Romson har fått en framskjuten roll och jag hoppas att hon förvaltar den väl nu på slutspurten. Hon skulle vinna stor respekt bland Sydländerna om hon vågade sträcka sig utöver EU-mandatet. Det är viktigt att man visar att hon visar att Sverige och EU kan tillmötesgå utvecklingsländernas fullt rimliga krav.

 

Kaj Embrén, projektledare för klimatnätverk för städer och regioner 

Vad är din reaktion på utkastet till nytt klimatavtal?
– Det återstår några dagar innan ett avtal är signerat. Definitionen av de avgörande målsättningarna har klargjorts. Positivt att avtalet är heltäckande och möjliggör kraftfullare insatser från alla inblandade parter. Städer och subnationella nivån involverad mer tydligt.

Vilka blir knäckfrågorna under de sista två dagarna?
– Avgörandet handlar om insikten och hur allvarligt regeringarna ser på effekterna av naturens reaktion på 1,5–2,0 grader och däröver.

johanna@altinget.se