Satsningar på byggande i norr väntas i höstbudgeten

I höst kommer regeringen ge besked om Peter Larssons förslag för att öka bostadsbyggandet i de kommuner där det just nu sker stora samhällsinvesteringar som Skellefteå, Boden och Luleå. Det berättar Johan Davidson, statssekreterare hos bostadsminister Andreas Carlson (KD), i samband med ett seminarium anordnat av Bostadspolitik.se. 

– Det kommer ett antal svar i samband med budgetpropositionen, svarar han på frågan om när nya besked om åtgärder från regeringens sida kan väntas komma. 

Det var i februari som regeringens samordnare för samhällsbyggande i norr, Peter Larsson, presenterade en delrapport med tre förslag på åtgärder som kan bidra till en bättre skjuts i bostadsbyggandet i expanderande kommuner, bland annat i norra Sverige.

Peter Larsson föreslår dels en hyresförlustgaranti, dels att den så kallade norrlandsfonden får ett tillskott på fyra miljarder kronor samt att en statlig kreditgaranti för byggande införs.

Lyfter fram ett av förslagen

Johan Davidson säger att de tre förslagen som presenterats är bra. Men han poängterar att det inte är nödvändigt att genomföra dem alla tre samtidigt och det är den statliga kreditgaranti för byggande han särskilt lyfter fram. 

– Det finns en osäkerhet för bankernas del beroende på att marknadspriserna ännu inte stigit, medan produktionskostnaderna för nyproduktion är fortsatt hög. Då får man problemet att det som behöver lånas överskrider dagens marknadsvärde på bostäderna. Det är det som är problemet i norr och i vissa andra delar av Sverige, säger han och fortsätter: 

– I den meningen är den här utökade kreditgarantin, som ska göra att bankerna kan låna ut lite mer pengar, en viktig del i förslaget så klart.

Davidson flaggar samtidigt för att det fortfarande finns en osäkerhet innan det att budgeten i sin helhet är på plats. 

– Inget är klart förrän allt är klart. Budgetförhandlingarna slutförs i augusti, det är först efter det som man vet hur det blir, säger han. 

Variant av befintlig garanti

Förslaget på den utökade kreditgarantin för byggande är en variant på den kreditgaranti som redan finns i dag, som Boverket står som garant för. 

Peter Larsson föreslår att den nya varianten riktas enbart till etablerings- och expansionskommuner samt att den görs bättre anpassad till dem. Dels genom att den anpassas till de stora marknadsrisker det innebär att bygga bostäder i de här kommunerna. Och dels genom att den bättre anpassas till de kraftigt stigande produktionskostnaderna för byggande som skett de senaste åren. 

Byggkrediten är tänkt att fungera som en garant som ska göra att fler aktörer vågar satsa. Den blir endast en kostnad för staten när man måste gå in och täcka en garanti, men regeringen måste ändå avsätta en post i budgeten för att täcka en sådan situation. 

I dag finns två miljarder kronor i anslag till den befintliga kreditgarantin. Enligt förslaget kan både kreditgarantin och hyresförlustgaranti täckas av de pengarna. Om den befintliga garantin samtidigt ska finnas kvar eller ej, framgår inte av förslaget. 

Eftersom garantin blir ett statsstöd måste förslaget också godkännas av EU. 

Fler förslag väntar

Peter Larsson berättar för Altinget att en anledning till att han presenterade några av förslagen på åtgärder redan i februari, fyra månader innan rapportens deadline i juni, var just för att underlätta för budgetprocessen. 

Om ett par veckor kommer hans slutrapport där fler förslag väntar. 

– Det jag kommer att ta upp i min slutrapport är att vi måste ha en mer utvecklad syn på etableringar, på vilket sätt som att etableringarna ska underlättas och att allt inte bara ska falla på kommunerna, säger Peter Larsson. 

– Det ger ju väldigt stora intäkter för nationen Sverige, den här typen av satsningar. Men det blir många, oftast små, kommuner som får bära huvudansvaret för det.

”Stå med mössan i hand”

I rapporten kommer han också lägga fram förslag på hur man kan få till ett betydligt bättre ledarskap för samverkan eftersom det finns ett stort behov av att samordna insatserna mycket bättre än vad man gör i dag, enligt Larsson. 

– Det handlar inte bara om att man står med mössan i handen och ropar på staten, utan det handlar naturligtvis om mobiliseringen av olika resurser, och hur de kan stämma bra överens med varandra, säger han.

Här handlar det om alla aktörer genom hela kedjan i samhällsbygget. 

– Det är ju allt från Migrationsverket till mottagarservicen i en kommun, där allting behöver länka in i varandra så att det verkligen blir en värdekedja. Ofta jobbar man ju väldigt isolerat, men en insats från en aktör kanske behöver en insats från någon annan också för att få full utdelning.

Även om regeringen ännu inte slutgiltigt gått vidare med de förslag som kom i den första delrapporten så har en hel del hänt lokalt sedan den presenterades, enligt Peter Larsson. Nyligen presenterade Skellefteås allmännytta att man investerar i nya bostadsrätter för 50 miljoner kronor. Samtidigt som man jobbar aktivt med relationerna med byggföretagen. 

– Det finns en vilja och en jäklar anamma i regionerna, det har varit oerhört positiva dialoger. Sen ska det också gå och räkna hem, det är ju därför de här typerna av finansiella instrument behövs för att göra det möjligt, säger Peter Larsson. 

Stora utmaningar för Kiruna

I slutrapporten kommer också förslag som särskilt gäller Kiruna och Gällivare kommuner. Där står man inte bara inför stora samhällsinvesteringar utan också inför utmaningen att flytta stadsdelar när Boliden och LKAB bygger ut sina gruvor.

Situationen som de här kommunerna hanterar hade behövt betydligt mer lednings- och planeringskapacitet i ett tidigare skede, tror Peter Larsson. Något som är en förklaring till att kostnaden för det nya badhuset i Kiruna blivit betydligt dyrare än man först räknat med. 

– Jag tycker man i den mediala debatten har varit lite oförskämd mot till exempel Kiruna för att man bygger en simhall för en miljard. Det berodde på att det inte fanns en övergripande planering som räckte till, säger Peter Larsson. 

{{toplink}}

lco@altinget.se