SD förnekar kartläggning av civila samhällets finansiering

Efter att Civil Rights Defenders och Naturskyddsföreningen nyligen släppte rapporter med kritik av Tidöavtalet, gick Björn Söder till attack på Twitter. Han fick understöd av Martin Kinnunen.

Från organisationen som likställde en europeisk ledare, som valts i fria och demokratiska val i ett EU-medlemsland, med mördare som al-Assad och Putin. Fullständigt oseriös organisation som inte borde få bidrag (över 54 milj kr) från svenska skattebetalare. https://t.co/GOauJ4hnse

— Björn Söder (SD) 🇸🇪❤️🇺🇦 (@bjornsoder) October 18, 2022

Att han kopplade kritiken till deras bidrag väcker oro inom civilsamhället. Den har förstärkts av att SD-tjänstemän har hört av sig till såväl Civil Rights Defenders som Naturskyddsföreningen och bett om uppgifter angående deras finansiärer. Altinget har även fått bekräftat att SD kontaktade ABF i samma ärende 2021.

Togs upp i partiledardebatten

Expressens ledarsida skriver: ”Skärp er, SD! Ni är ett maktparti nu”. Falukurirens ledarsida stämmer in i kritiken.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson lyfte frågan i partiledardebatten nyligen: ”Nu sitter civilsamhället, våra myndigheter och medierna och funderar på vad det får för konsekvenser om de granskar Tidöavtalet”, sade hon.

Förnekar sambandet

Jimmie Åkesson svarade att ingen organisation i Sverige kommer att bli av med några bidrag för att man kritiserar Tidöavtalet. Jonas Andersson, som sitter i kulturutskottet, säger samma sak.

Varför hör ni av er till civilsamhällesorganisationer som Naturskyddsföreningen, Civil Rights Defenders och ABF och ber att få ut uppgifter om deras finansiärer?

– Jag har inte själv varit inblandad, men syftet var enligt tjänstemännen att undersöka användandet av statliga medel och om sådana även kunde förekomma bland donationerna, till exempel finansiering via statliga bolag. Det ska inte uppfattas som några planer från partiet, säger Jonas Andersson till Altinget.

Håller ni på med en mer allmän kartläggning av civilsamhällets finansiärer?

– Det pågår ingen kartläggning. Det finns vissa som vill blåsa upp frågan och svartmåla oss.

Men kan du förstå om det, i kombination med Björn Söders uttalanden, kan uppfattas som att ni försöker skrämma organisationerna?

– Nej, det kan jag faktiskt inte. Att undersöka donationer har jag svårt att se varför man skulle tolka som skrämsel.

Innebär det att ni vill detaljstyra fördelningen av anslagen?

– Det vi föreslår finns i våra kommittémotioner. Vi vill visserligen strama upp den statliga finansieringen och så vidare, men vi föreslår inte att politiker ska göra det arbete som i dag görs av tjänstemän på myndigheter.

Varför inte kritisera i sak vad i Civil Rights Defenders rapport som ni menar är fel, snarare än att skrämma dem med indragna anslag?

– Jag vill inte recensera vad andra sagt om den organisationen. Jag redogör för vår politik, som bygger på principer och regelverk. Det är så våra förslag är uppbyggda som vi lägger på riksdagens bord.

Hur skulle du beskriva Sverigedemokraternas civilsamhällessyn?

– Vi ser civilsamhället som en viktig del av Sverige och som en positiv kraft. Vi vill värna dess oberoende och frihet, inte minst i förhållande till staten. Ur civilsamhället uppkommer viktiga värden för människor som engagerar sig där. Så vi vill inte se instrumentellt på det.

– Jag tycker att den tidigare regeringen har gjort det, där man har använt sig av civilsamhället som fixare för en del av de problem som man själva har ställt till med. Som integrationen.

När man läser era budgetar är det mycket om svenskt kulturarv och att bevara. Är inte det instrumentellt?

– Kulturarvet är en viktig del av utskottets beredningsområden, det är ett helt annat politikområde. Från vänsterhåll riktar man gärna kritik mot oss på den här punkten, men de har till exempel utnyttjat folkbildningen instrumentellt för att försöka fixa integrationsproblem.

Vilka av era politiska förslag är viktigast på området?

– Alla är viktiga, men ett aktuellt exempel är att strama upp den statliga bidragsgivningen och demokrativillkoren. Inga pengar ska gå till islamism och annan extremism. I vår kommittémotion har vi föreslagit att man ska kartlägga det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet. MSB har tidigare beställt rapporter, men vi vill ha en större kartläggning. 

– Vi vill också få ordning på folkbildningen och det omfattande fusket hos studieförbunden där pengar inte går till vad de ska. Där ser vi att en oberoende aktör borde ha ansvaret för fördelning av statsbidrag.

Vilka frågor vill du som talesperson för civilsamhället främst driva?

– Viktigast under den här mandatperioden är reformen av folkbildningen, som finns med i Tidöavtalet. Sedan gäller det också demokrativillkoren. De var omdebatterade även under förra mandatperioden, och det vill jag strama upp.

I ert senaste budgetförslag ville ni dra ned på anslagen till folkbildningen med 1,175 miljarder. Vi hade en intervju med utbildningsminister Mats Persson, som berättar att det inte blir några förändringar i budgeten. Vad tänker du om det? 

– Man kan se hur vi ser på den frågan genom hur vi har budgeterat tidigare i riksdagen. I Tidöavtalet står det att folkbildningsväsendet ska effektiviseras när översynen av området genomförs. Man får ha lite tålamod, SD är en garant för att det ska genomföras.

Hur ser du på Christer Nylanders utredning? Är där något i hans uppdrag där ni vill förekomma?

– Det kan jag inte kommentera innan vi har diskuterat det med våra samarbetspartier.

Jag noterade att du twittrade Altingets artikel om att Tidöpartierna är överens om att dra tillbaka propositionen om demokrativillkoren.

En bra idé att göra så och återkomma med tuffare förslag. Att folkbildningen trots ständiga problem med fuskande, bidrag till islamister m.m. inte omfattas alls av de skärpta demokrativillkoren är en enorm brist i denna proposition från sosseregeringen. https://t.co/4sYgjtotdu

— Jonas Andersson (@JonAndSD) October 19, 2022

Menar du där att det finns en överenskommelse mellan Tidöpartierna om att det ska bli skarpare demokrativillkor än de som finns i propositionen?

– Jag vill inte föregå samtalen, men det är ingen hemlighet att när propositionen kom så var vår ingång att det behöver göras mer än vad som föreslogs i den, säger Jonas Andersson.

Det är ändå en ganska markant skillnad mellan din beskrivning och den som ansvarig minister Jakob Forssmed (KD) ger, när det gäller orsaken till att ni tänker dra tillbaka propositionen?

– Vi har inte samtalat färdigt med våra samarbetspartier än om tillbakadragandet. Vi är olika partier med olika ingångar, och vi i SD kommer ta med våra ingångar in i förhandlingarna.

Propositionens förslag gick ju ut på att samma demokrativillkor som föreslogs för stöd ur Allmänna arvsfonden skulle gälla all statlig bidragsgivning? Men en del styrs via förordningar, Allmänna arvsfonden och trossamfunden via lag. Vill ni ha fler lagar?

– Min uppfattning är att det i praktiken inte gäller folkbildningen när Folkbildningsrådet som inte är en riktig myndighet i dagsläget har ansvar för bidragsfördelningen. De har en modell där studieförbunden granskar och följer upp sig själva, vilket har inneburit återkommande stora problem. Det riskerar att göra skarpare demokrativillkor verkningslösa.

– I propositionen öppnar man för att det kan skilja sig åt vad gäller utformningen av de demokrativillkor som ska regleras i förordningar, där statsbidraget till folkbildningen är ett sådant. Det är ytterligare en risk för att förslaget i propositionen kommer att vara otillräckligt gällande folkbildningen.

Biståndet sänks visserligen, men det rör sig om cirka 1,4 miljarder per år. Det blir samtidigt ett maxtak för flyktingmottagande på åtta procent. Vad tänker du om det?

– Det är visserligen inte vårt beredningsområde i kulturutskottet, men Sverigedemokraternas hållning till biståndet är känd. Det är för omfattande och pengarna behövs i Sverige, till exempel för att bekämpa kriminalitet.

Men ni ville sänka biståndet till 0,5 procent av BNI. Har ni varit så framgångsrika i förhandlingarna som det har framställts?

– Tidöavtalet är stor framgång för oss, det är nog de flesta överens om.

Partipolitisk agenda

Precis när vi är på väg att avsluta intervjun har Jonas Andersson en sista kommentar. 

– Vissa civilsamhällesorganisationer som lever på bidrag framställs som opartiska och auktoriteter i vissa frågor, nästan som om de hade myndighetsstatus. Men flera har en tydlig partipolitisk agenda egentligen och det måste kunna diskuteras.

Det är därför jag undrar, varför inte ta debatten i sak?

– Vi som jobbar med de frågorna i utskottet, lägger förslag där och tar debatten i sak.

anders@altinget.se