Trots gallringen – över 150 utredningar i gång
Utredningsboomen under Socialdemokraternas sista tid vid makten följdes av en gallring strax innan jul. Men trots att regeringen lade ned åtta utredningar, bland annat om energieffektivisering och medicinsk åldersbestämning, råder fortsatt högt tryck i utredningsverkstaden.
Månaderna innan valet fattade den dåvarande S-regeringen beslut om en strid ström av utredningsdirektiv, om alltifrån skärpta miljöbrott till IT-bedrägerier.
– I och med att riksdagen är stökig just nu, så ska man verkligen utnyttja regeringsmakten så mycket man kan, och det är ju via utredningar och regeringsuppdrag, sade Irene Wennemo, tidigare statssekreterare och i dag generaldirektör på Medlingsinstitutet, till Altinget då.
Den nya regeringen har sedan börjat rensa bland utredningarna och på det sista sammanträdet innan jul fattades beslut om flera nedläggningar, bland annat en utredning som skulle granska Rättsmedicinalverkets kritiserade metod för åldersbedömning av bland annat asylsökande.
{{toplink}}
Men inte är det tomt i Garnisonens korridorer, på Östermalm i Stockholm, där utredare fortsatt arbetar mot skarpa deadlines.
Över 150 aktiva
I början av december hade Regeringskansliet totalt 156 utredningar aktiva, berättar Emma Paakkinen, sektionschef för kommittéservice som stöttar utredningar i sitt arbete.
– Det är många, men det fluktuerar och har funnits perioder då det är flera också, säger hon till Altinget.
Bland utredningar som väntas presentera sina betänkanden inom den närmaste framtiden finns bland annat Anna Kinberg Batras betalningsutredning, en utredning om ministrars restriktioner efter avslutat uppdrag, och i mars kommer Skolinformationsutredningen om för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i friskolor.
{{toplink}}
Nya har tillsatts
Sedan maktskiftet har också den nya regeringen hunnit tillsätta utredningar om anonyma vittnen och utformningen av en säker e-legitimation, och fattat beslut om flera tilläggsdirektiv.
Flera utredningar väntas också framöver om Tidöavtalets uppåt 40 utredningar, bland annat om ett nationellt tiggeriförbud och språkkrav för personal i äldreomsorgen, ska genomföras.
Men trots de många utredningarna har kommittéservice, som bland annat hjälper utredarna inför tryck och överlämning av betänkanden, ännu inte behövt stärka bemanningen.
– Vi har inte sett det än, men om det blir väldigt mycket på en gång så kan vi behöva utöka antingen tillfälligt eller permanent, säger Emma Paakkinen.
69 utredningar förra året
I dagsläget beräknas runt 100 betänkanden lämnas över under året. Det ligger i nivå med 2021, men är högre än de två föregående åren.
Betydligt färre utredningar färdigställdes 2022 – 69 stycken.
I vissa avseenden var det ett ovanligt år, berättar Emma Pakkinen. Magdalena Anderssons nya regering tillträdde sent i november 2021, och så regeringsskiftet efter valet.
Delar av utredningsverksamheten kan då sättas på paus, där utredare får vänta på besked om överlämning.
– Det är klart att det påverkar. Om man byter statsråd blir det någon annan som ska ta emot det, säger hon.
Förslag på bättre beslutsunderlag kan matcha Tidöprioriteringar
Statssekreterare får höga böter för tjuvfiske av ål
