Tysklind (L) om att L redan satt ner foten: Som ordförande ska jag lyssna in

Via ett ställningstagande på Liberalernas landsmöte står det nu klart att partiet ska förespråka att statligt ägd skog i Sveaskog eller Statens fastighetsverk ska stå för notan om begränsningar av skogsbruket krävs för att nå de EU-gemensamma målen för kolsänkan och biologisk mångfald.

Det är ett tydligt inspel till det pågående miljömålsberedningsuppdraget, som har deadline om ett år, den 2 december 2024.

Men bara för att partiet satt ner foten, så betyder inte det att arbetet för beredningens ordförande, som ska vara neutral, har förändrats. Det säger Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind i en intervju med Altinget.

Men det är ju ett tydligt inspel in i beredningens arbete?

– Ja, men Elin Nilsson är representant för Liberalerna i beredningen och det är klart, då har ju hon med sig det från vår sida. Men som ordförande känner jag lite grann att jag får lyssna på vad andra har för åsikt. Men Liberalerna har tagit det ställningstagandet.

Ett motargument kan vara att de statliga bolagen ska verka på samma premisser som andra bolag?

– Det är ett motargument. Men Liberalerna har ju länge haft den politiken att man ska kunna utnyttja den statliga skogen också som ett verktyg i de här sammanhangen, säger Tysklind.

Han pekar på att en privat skogsägare också ska kunna teckna ett naturvårdsavtal och fortsatt få ersättning.

– Men sen kan det vara så att man har ett väldigt skyddsvärt område, och man är beredd att lämna från sig det om man bara får annan skog. Och då kan ju Sveaskogsprogram eller liknande vara någonting man byter ut till då.

Han ser det som en tydlig markering som partiet tar.

– Sen kan man ha den åsikten att inte staten ska äga skog. Men nu äger vi skog och då ska vi utnyttja det som ett verktyg.

Ska staten vara som alla andra skogsägare, då behöver inte staten äga någon skog, fortsätter Tysklind.

– Det måste vara någon speciell anledning. Det är ju som när kommuner äger bostadsbolag, det är ett verktyg.

”Viktigt att inte hamna i skogen”

Beredningen är fortsatt i faktainsamlingsfasen i arbetet med att ta fram svar på sitt pågående uppdrag, och inväntar fortsatt att få in ytterligare underlag fram till årsskiftet.

– Bland annat rörande referensnivåer, vi måste ha en referensnivå på tillväxten i skogen till exempel som vi får ta hänsyn till. Både i relation till torrsomrar och skadeinsekter.

Han påpekar att även om det är lätt att ”hamna i skogen”, så är det hela markanvändningssektorn som ska tas in.

– Då finns ju även andra viktiga saker också, såsom kolinlagring i tätortsnära grönområden. Och sen är ju restaurering en annan, jag menar: Ska man bara köra på kolinlagring då kan man plantera träd och bara köra på. Men eftersom det ska kombineras med biologisk mångfald så beror det på hur det ska utformas, säger Tysklind och fortsätter:

– Och jag tror ju att det går att hitta mycket synergieffekter trots allt, om man tänker på det. Det är ju ganska intressant att alla politiska partier ska bli överens.

Lockar även med nytt uppdrag

Tysklind, som till vardags är kommun- och regionpolitiker i Strömstad och Västra Götaland, ser fram emot att ta vidare det uppdrag som aviserats av Tidöpartierna: Att se över de svenska etappklimatmålen. Det skulle därmed innebära att han åter tar tag i frågan som han 2015-2016 var med och utredde som L-ledamot i den dåvarande Miljömålsberedningen.

– Jag är ordförande så länge som jag har det mandatet. Men det är ett intressant uppdrag. Jag tror att det finns relevans i att man ska se över en del etappmål. Inte minst då för att EU och Sverige ligger i ganska mycket samma paritet med varandra.

Ambitionsfrågan

I klimatlagen står det att en översyn av etappmålen till följd av en revidering av EU-regelverken fortsatt ska innebära att ambitionsnivån bibehålls. Men från ansvariga ministrar gavs det olika svar på en direkt fråga när partiföreträdarna i Tidösamarbetet presenterade klimatmålsöversynen. 

{{toplink}}

Tysklind ser utifrån sitt perspektiv att det inte finns utrymme för en ambitionssänkning.

– Nej, det finns inte det. Vi har kvar slutmålet på netto-noll år 2045. Och om man ska se över etappmål så behöver man ju inte förutsätta att det blir en försämring. Och ju tidigare vi minskar utsläppen, desto bättre är det, säger Tysklind till Altinget och fortsätter:

– Det kan ju bli ett bättre system. Men för det första måste vi få uppdraget, och för det andra så vet vi inte vad vi får. Det kanske står till om med. Vi måste rätta oss efter vad direktiven säger. Nu uttalas det att vi ska göra det. Men när, och hur det uppdraget ser ut, det vet vi inte.

Tiden förbi för nationella system?

Ytterligare ett beslut på landsmötet är att partiet nu ska förespråka en nationell utsläppshandel för andra växthuseffektpåverkande utsläpp än koldioxid. Här ställde sig partistyrelseledamoten Lars Tysklind negativ till förslaget, då han inte ser att nationella styrmedel är gynnsamma i det sammanhanget.{{toplink}}

– Jag är absolut inte emot ett handelssystem för metan om det går praktiskt att ordna, men det ska ligga på EU-nivå.

Han anser generellt att utrymmet för nationella åtgärder minskar till följd av EU:s nya kliv på området. Men försvarar miljömålssystemets fortsatta vikt, vilket kan ses som ett inspel till det övergripande uppdrag som beredningen sitter med.

– Jag tror att det här nationella systemet bör anpassas till EU. Men sen tror jag väl att den största styrkan med vårt miljömålssystem är att vi kan agera inom det, om det skulle behövas, säger Tysklind.  

jacob@altinget.se