Autism Sverige: 9 av 10 som söker merkostnadsersättning får avslag
Den höga andelen avslag är problematisk på flera sätt. Att nekas ersättning för kostnader man upplever som merkostnader skadar tilltron till socialförsäkringssystemet. Det skriver Gunilla Sundblad och Camilla Rosenberg, Autism Sverige.
Det är hög tid att regeringen ser över merkostnadsersättningen som möjliggör ersättning för de extra kostnader som en funktionsnedsättning medför - för vårdnadshavare eller individen själv. Andelen som får avslag är hög och dessutom är beloppsgränsen för att ens kunna söka orimligt högt satt.
För fem år sedan ersatte merkostnadsersättningen den tidigare handikappersättningen. Reformen utmålades som en viktig modernisering för att stärka stödet ytterligare. Så här i efterhand kan vi konstatera att det nya stödet inneburit en försämring.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar i en ny rapport att över 90 procent av de föräldrar som ansöker om merkostnadsersättning för sina barn får avslag. För de som söker för egen del får cirka 50 procent avslag. ISF anser inte att det är Försäkringskassan som agerar felaktigt. Det handlar snarare om att merkostnadsersättning är en komplicerad förmån där det är svårt att förstå vad en merkostnad faktiskt är. Det gör att många ansöker om ersättningen för kostnader som inte är merkostnader enligt lagstiftningen.
Avslagen är problematiska
Den höga andelen avslag är problematisk på flera sätt. Att nekas ersättning för kostnader man upplever som merkostnader skadar tilltron till socialförsäkringssystemet. Det är också ett slöseri med tid för sökande föräldrar som många gånger redan upplever livet väldigt påfrestande. Likaså är det ett slöseri med Försäkringskassans resurser då merkostnadsersättningen är en tidskrävande ersättning att utreda.
Ersättningen behöver nu ses över från grunden och då även specifikt tröskeln för den lägsta nivån som idag är högt satt. Det är inte rimligt att personer med funktionsnedsättning, en grupp som ofta har mycket ansträngd ekonomi, kan ha merkostnader på upp till 11 000 kronor per år utan att få någon ersättning för det. Det är svårt för många att klara även mindre kostnader som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen. Många lever precis runt fattigdomsgränsen och är ofta beroende av ekonomisk hjälp från anhöriga. Ett lägre insteg i ersättningen skulle också ligga i linje med den handikappolitiska merkostnadsprincipen, att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.
Se över merkostnadsersättningen
Autism Sverige anser att regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje nu skyndsamt måste se över merkostnadsersättningen så att det säkerställs att personer med funktionsnedsättning får ersättning för sina merkostnader. En översyn bör fokusera på att:
- Skapa ett system som möjliggör ersättning för de merkostnader som personer med funktionsnedsättning ofta har.
- Se över beloppsgränsen för att ens kunna ansöka om merkostnadsersättning. Gränsen 12 075 kronor såsom idag är orimligt högt satt.
I dag är det många människor som inte får någon ekonomisk ersättning för de extra kostnader som uppstår till följd av deras funktionsersättning. Det strider mot en mångårig grundprincip i funktionshinderspolitiken: att personer med en funktionsnedsättning ska kunna leva ett ekonomiskt jämlikt liv. Därför behöver regeringen säkerställa förenklade regelverk med lägre avslagsfrekvenser och rimliga beloppsgränser
SPF Seniorerna: Vi måste ta ensamheten på större allvar
Låt den mörka historien om Vipeholmsanstalten tillhöra det förflutna
