Beviljad assistans fortsätter att rasa – ”Måttstockar anpassade till män”

Antal personer som beviljas assistans av Försäkringskassan fortsätter att minska. Totalt har antalet avslag om rätt till assistansersättning ökat från 61 procent år 2014 till 81 procent år 2019, visar försäkringskassans senaste rapport och när Altinget granskar statistiken för 2020 syns inga tecken på att kurvan vänt uppåt.  

”Jättetragiskt”

Bengt Eliasson (L), talesperson för funktionsfrågor och LSS, menar att det behövs nya förordningar som gör att Försäkringskassan kan börja ändra sitt beteende.

– Det är jättetragiskt att den här trenden tillåts fortsätta och att den fortsätter. Nu hamnar många kommuner i en konstig situation där det statliga ansvaret ramlar över till dem utan någon som helst kompensation eller några verktyg för det, säger han till Altinget.

– Försäkringskassan kan själva anmäla att det krävs lagändringar på området eller efterfråga det i dialog med regeringen. Men det händer inte, fortsätter han.

 

För barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år beviljades under 2014 42 procent av de sökande assistansersättning. År 2019 var det endast 17 procent av de sökande i gruppen som beviljades assistans. För personer i åldrarna 20 år och uppåt var motsvarande siffra för år 2014 35 procent och 2019 var det endast 15 procent som fick beviljad assistans, visar rapporten.

Förändrade bedömningskriterier

Försäkringskassan förklarar de sjunkande siffrorna med lagförändringar och förändringar i praxis som skett på området. Dessa har i sin tur fört med sig att en rad bedömningskriterier förändrats.

Bland annat handlar det om vad som räknas till grundläggande behov. För att beviljas statlig assistans behöver man komma upp i 20 timmar i veckan där man behöver hjälp med grundläggande behov. 

Grundläggande hygien handlar numera enbart om att hålla sig ren, medan det tidigare ingick bland annat sminkning och hårborstning.

– Den vanligaste anledningen till att man inte beviljas assistansersättning är att man inte kommer upp i mer än 20 timmar i veckan i grundläggande behov. I mer än hälften av avslagen 2019 har de grundläggande behoven bedömts uppgå till högst tio timmar per vecka, säger Signe Holmlund Armerin, verksamhetsutvecklare på avdelningen för funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt funktionsförmåga på Försäkringskassan, till Altinget.

Statligt huvudmannaskap

Just nu pågår en utredning om stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård. Och en utredning om statligt huvudmannaskap för personlig assistans har föreslagits sättas igång.

– Kommer vi fram till att det ska förstatligas så går det inte att göra det med dagens regler, utan då måste man verkligen se över behovsbedömningarna också. Och den här uppdelningen i grundläggande behov och andra behov och integritetsnära och inte integritetsnära – det måste vi sopa bort, säger Bengt Eliasson.

Män får mer assistans än kvinnor

Fler män beviljas assistansersättning än kvinnor, och på senare år har klyftan ökat.

 

– De som ansöker om assistansersättning är fler pojkar och män än tjejer och kvinnor. Det är fler män som tillhör en LSS-personkrets än kvinnor. Sett till antalet ansökningar så ser vi att andelen bifall är densamma för kvinnor och män. Däremot beviljas män fler timmar än kvinnor, säger Signe Holmlund Armerin. 

Bengt Eliasson menar det slår hårdare mot kvinnor att det inte ses som ett grundläggande behov längre att få hjälp med att borsta håret eller med smink.

– Systemet är uppbyggt av måttstockar som är anpassade till män. Det är väldigt oroväckande. Vi måste ha en jämställd behovsbedömning. Vi behöver behovsbedömningsinstrument som fångar upp könsskillnader. Systemet behöver ses över så att man bygger in jämställdhetsparametrar, säger han.

rep@altinget.se