Efter kritiken – registret över idéburna aktörer ses över

Sedan registret inrättades vid årsskiftet har 18 aktörer registrerat sig (se faktaruta).En återkommande reaktion från idéburna aktörer har varit att årsavgiften på 12 000 kronor är för dyr.

Under torsdagsförmiddagen fattade regeringen beslut om en ändring i regleringsbrevet till Kammarkollegiet för budgetåret 2023. Senast den 18 december ska myndigheten lämna en analys när det gäller anslutningen och avgiften till registret.

– Det här är en ganska ny reform. Vi som parti har välkomnat den och ser positivt på idéburen sektor. Vi vill stärka den och underlätta för de idéburna att vinna kontrakt. Reformen har funnits i ett år och nu behöver vi få en del svar om anslutningsgraden och nivån på avgifterna, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Altinget.

Krångligt och dyrt

”Myndigheten ska redovisa antalet idéburna organisationer som har registrerats t.o.m. den 1 december 2023. Myndigheten ska vidare redogöra för hur avgiftsnivån har tagits fram”, lyder uppdragets formulering.

– Det är ingen hemlighet att det finns kritik som gäller att det är för krångligt och för dyrt. Det har funnits en farhåga att registret inte kommer att användas i så stor utsträckning som man har hoppats. Vi vill veta hur det blev, fortsätter Erik Slottner.

Kostnad och användbarhet

Redan när Kammarkollegiets förslag till hur registret skulle utformas gick ut på remiss i slutet av 2022 så varnade Famnas dåvarande generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton för att avgiften var för dyr och att användbarheten skulle bli begränsad.  Registret innehåller namn, adress och organisationsnummer – men inget om var aktören bedriver sina verksamheter, eller inom vilka välfärdsområden. Därmed går regioner och kommuner miste om möjligheten att snabbt gå in och se vilka idéburna aktörer som skulle kunna vara aktuella vid en planerad upphandling.

{{toplink}}

Uppdraget verkar beröra de synpunkter som Famna hade redan när Kammarkollegiet berättade om hur de tänkte utforma registret. Har ni förlorat ett år i onödan?

– Den här regeringen hade bara suttit i några veckor när den nya lagen trädde i kraft vid årsskiftet. Det fanns inget intresse från vår sida att skjuta upp implementeringen. Vi tyckte det var bra att få igång ett register för att sedan utvärdera och eventuellt korrigera. Nu får Kammarkollegiet utvärdera och återrapportera, säger han.

I utredaren Samuel Engbloms slutbetänkande Idéburen välfärd (SOU 2019:56), som lämnades över till dåvarande civilminister Lena Micko (S), betonades att avgifterna inte fick bli för höga, då många av de idéburna aktörerna är små och skulle kunna avskräckas.

800 kronor blev 12 000

Samuel Engbloms förslag till årsavgift låg på 800 kronor. Det var under förutsättning att länsstyrelserna hade blivit registermyndigheter, eftersom de hade kunnat använda sig av en redan inarbetad it-struktur och en redan upparbetad kompetens.

Nu blev det i stället Kammarkollegiet som fick uppdraget. Registret ska vara självfinansierande och Kammarkollegiet landade i en årsavgift på 12 000 kronor. Dessutom finns en ansökningsavgift på samma summa.

Erik Slottner vill inte gå händelserna i förväg genom att spekulera i en eventuell översyn av principen om registrets självfinansiering.

– Jag måste tala för regeringens ståndpunkt och vi har inte kommit överens om någon sådan förändring. Jag stänger inte dörren för något, men det är ingenting som vi har förhandlat om. I förarbetena talades det om lägre siffror, och nu får myndigheten redovisa hur avgiftsnivån har tagits fram, säger han.

Ingår det i Kammarkollegiets uppdrag att även se över om man borde ange var de registrerade aktörerna har sina verksamheter och vilka verksamheter det är?

– Myndigheten själv bör nog svara på den frågan. Jag som minister bör inte gå in på den detaljnivån. Spontant tycker jag att om myndigheten i dialog med civilsamhället kommer fram till att det behövs så borde de kunna fatta beslut om att göra det, säger Erik Slottner.

Civilministern påpekar att det också pågår ett arbete med att se över den nationella upphandlingsstrategin, och att det hör till helhetsbilden.

– Vi har haft ett antal rundabordssamtal, och där har idéburna aktörer också varit med. Ett av syftena med den är bland annat göra de idéburna aktörerna mer attraktiva, säger han.

anders@altinget.se