Försäkringskassan replikerar: Vi fattar aldrig beslut på lösa grunder

Af Andreas Larsson
Verksamhetsområdeschef Försäkringskassan

Förbundet Neuro menar i Altinget den 16 februari att Försäkringskassan fattar rättsosäkra beslut när det kommer till minskning eller indragning av personlig assistans.

{{toplink}}

Omprövningar är en komplex fråga och det är därför vi nyss lämnat en skrivelse till regeringen där vi uppmanar dem att förtydliga lagstiftningen, framför allt för att skapa den förutsägbarhet och tydlighet en försäkrad har rätt att förvänta sig. Denna förutsägbarhet kan inte uppnås genom justeringar i interna styrdokument och rutiner, där krävs lagändringar.

Till skillnad från vad debattören från Neuro påstår vill vi vara tydliga med att vi inte startar utredningar slentrianmässigt och vi fattar aldrig beslut om indragen eller minskad assistans på lösa grunder.

Hälften saknar relevans och substans

När det gäller assistansersättning fick Försäkringskassan 2021 in totalt 454 anmälningar från privatpersoner. Anmälningarna handlar till exempel om att någon påstås ha assistansersättning på felaktiga grunder, att assistenter utför andra arbetsuppgifter än personlig assistans, att behovet av assistans har överdrivits eller att assistans inte utförs överhuvudtaget. Självklart tar Försäkringskassans dessa anmälningar på allvar. Det ingår i vårt uppdrag och av lagstiftningen framgår att ersättningen ska minskas eller dras in om någon medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga uppgifter, inte lämnat uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden.

I de flesta fall kan vi emellertid snabbt konstatera att anmälan saknar relevans och substans. Över hälften av anmälningarna 2021 avfärdades direkt, utan att vi ens påbörjat någon utredning.

Berörda får chansen att yttra sig

I 217 fall, det vill säga i knappt hälften av anmälningarna, startade vi en utredning för att närmre undersöka det som påstås i anmälan. En sådan utredning kan innefatta kontakter med till exempel andra myndigheter, assistansanordnaren och inte minst den som anmälan berör. Även hembesök, anmälda eller oanmälda, kan förekomma. Exakt hur utredningen genomförs avgörs från fall till fall.

Oavsett, om det efter utredning finns skäl att minska eller helt dra in assistansersättningen, så kontaktas alltid den som berörs. Ofta sker en första kontakt tidigare i utredningen men om inte annat så sker den i slutet av utredningen genom att vi kommunicerar beslutet som vi avser att fatta och utredningen som ligger till grund för vårt ställningstagande. I regel får man då 14 dagar på sig att inkomma med eventuella underlag eller framföra synpunkter. Inga beslut fattas i den här typen av ärende utan att den som är berörd får chansen att yttra sig.

debatt@altinget.se