Kriminalvården om Trygghetsberedningens förslag: ”Stor nytta”

En parlamentarisk kommitté tillsattes våren 2020 för att ta fram underlag till regeringen och lämna förslag på kriminalpolitiska åtgärder med bred förankring i riksdagen. Kommittén har sedan dess lämnat två delbetänkanden men fick förra våren ett nytt uppdrag med fokus på det återfallsförebyggande arbetet. 

”Trygghetsberedningen 2.0”, sade Henrik Vinge, då Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen, när han tillträdde som ny ordförande. Magdalena Anderssons (S) tidigare statssekreterare Leif Jakobsson fick lämna.

På onsdagen lämnades slutbetänkande över till regeringen.

– Min bild är att det är kraftfulla förslag som på riktigt skulle göra skillnad som vi presenterar i dag, säger Vinge vid en pressträff.

Trygghetsberedningen föreslår bland annat att gränsen för att avtjäna fängelsetid med fotboja höjs från sex månader till ett och ett halvt år. Den som dömts för allvarligare vålds- eller sexualbrott ska dock inte kunna få fotboja.

– Det är viktigt att det inte leder till uppfattning att allvarlig brottslighet inte får tillräckliga straff. Därför behövs det göras en avvägning. 

Henrik Vinge bedömer att det kan handla om runt 500 personer fler som kan få fotboja. I juli föreslog en annan utredning att höja gränsen till nio månader. Kriminalvården tror att Trygghetsberedningens förslag kan fungera väl för många. 

– Den hjälper oss också ur ett kapacitetsperspektiv, genom att belastningen på anstalterna blir mindre när vissa dömda kan avtjäna straffet i hemmet med elektronisk övervakning, säger generaldirektör Martin Holmgren i ett pressmeddelande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tog emot betänkandet och noterade att flera förslag föreslås träda i kraft redan nästa sommar.

– Vi har ingen tid att förspilla utan avser att skicka ut det här på remiss i närtid, säger han.

– Om det inte är så att remissinstanserna ger oss anledning att bedöma sakerna på ett helt annat sätt än kommittén så talar väldigt mycket för att vi ska hitta vägen framåt i linje med det här betänkandet.

Samtliga riksdagspartier står bakom Trygghetsberedningens förslag.

– Det blir inte bra om man lanserar saker som sen ska ändras och rivas upp efter kort tid, utan det finns en poäng med att de får verka ett tag och det gynnas såklart av om det finns en bred enighet, säger Henrik Vinge.

Kriminalvårdens generaldirektör säger att förslagen kommer vara till ”stor nytta” för verksamheten.

– Det är väldigt bra att det finns en politisk samsyn och ett stort fokus på både Kriminalvårdens viktiga återfallsförebyggande arbete, liksom andra aktörers bidrag i arbetet för att minska risken för återfall i brott, säger Martin Holmgren i pressmeddelandet. 

Kritiken inifrån

Socialdemokraterna har däremot valt att lämna ett särskilt yttrande där de bland annat är kritiska till att utredningen inte tillräckligt uppmärksammar Kriminalvårdens förutsättningar.

”Även om det i betänkandetexten uppmärksammas att Kriminalvården har ett ansträngt läge uppfattar Socialdemokraterna inte att texterna speglar den krisartade verklighet som myndigheten befinner sig i för närvarande”, skriver ledamöterna som också velat se ytterligare fokus på kvinnoanstalter. 

Även Vänsterpartiets ledamot Gudrun Nordborg har skrivit ett särskilt yttrande. Hon är kritisk till regeringens och Sverigedemokraternas satsning på Kriminalvårdens utbyggnad och anser inte att de miljarder som läggs gör störst nytta mot brottsligheten. I stället efterfrågar hon fler brottsförebyggande åtgärder.

”Om vi verkligen vill minska kriminaliteten måste nyrekryteringen stoppas”, skriver hon i en debattartikel i Altinget i samband med Trygghetsberedningens överlämnande.

Vill se mer hälso- och sjukvård

I betänkandet konstaterar kommittén också att ett sätt att minska risken för kriminella att återfalla i brott är att satsa mer på behandling, bland annat av missbruk.

– Åtgärder som inte får bukt med missbruket har ganska dålig effekt. Att bara låsa in och sen släppa ut, då är risken att man återfaller i det missbruket väldigt stor, säger Henrik Vinge.

Även för intagna med adhd kan behandling kraftigt minska risken att återfalla i brott.

För att öka tillgången till vård och behandling vill Trygghetsberedningen därför att regeringen ger Kriminalvården i uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som minskar risken för återfall till en kostnad av drygt 70 miljoner kronor årligen. En väsentlig uppskalning från det arbete myndigheten bedriver i dag, menar Henrik Vinge.

– Man har inget uttryckligt uppdrag för det och det sker inte i den utsträckning som vi tycker att det vore lämpligt att göra det, säger han. {{toplink}}

Mer vård till missbrukare

Dömda med missbruksproblem borde också oftare dömas till vård, menar Trygghetsberedningen som vill att Kriminalvården tar över hela kostnaden från kommunen för så kallad kontraktsvård vid missbruk.

– Hos Kriminalvården är det billigare med kontraktsvård än anstaltsplats. Då tror vi att att antalet kontraktsvårdspåföljer helt enkelt att öka. Det skulle få en positiv effekt också för återfallsfrekvensen hos gruppen med olika typer av beroendesjukdomar och missbruk, säger Vinge. 

miol@altinget.se