Utredare går emot Tidöavtalet – vill inte se nationell stödlinje

Ett ökat stöd för anhöriga till långvarigt sjuka finns med som en punkt i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Men när utredningen om anhörigstöd lämnades över under onsdagen visade det sig att Gunilla Malmborg kommit till en helt annan slutsats än partierna kommit överens om.

Hon tror inte att en ”nationell anhöriglinje som stöttar dygnet runt”, som det står i Tidöavtalet, är rätt väg att gå.

– Om man har en anhörig som har cancer, då ringer man cancerlinjen. Har man en anhörig som har ett skadligt bruk och beroende, då kontaktar man alkoholinjen och barn ringer de välkända stödlinjerna som Bris bland andra har. Vår bedömning är att det inte är ändamålsenligt att inrätta en ny nationell stödlinje, säger hon på pressträffen. {{toplink}}

Gemensamt för dessa är att de drivs av civilsamhället och har så gjorts under många år. Utredningen gör ingen heltäckande analys av behovet av en stödlinje, men landar ändå i slutsatsen att det skulle bli för komplicerat att bemanna en nationell linje. Frågor från anhöriga kan röra sig om allt från diagnos till juridik och ekonomi.

– Om man ska bemanna en sån linje som ska kunna svara på allt och kunna göra det, det är inte lätt, säger Gunilla Malmborg.

Vill stärka befintliga stödlinjer

De beräkningar som utredningen gjort visar att en dygnet-runt-öppen linje som bemannas av fem personer skulle kosta cirka 25 miljoner kronor om året, utan investeringskostnaderna inräknade. 

I stället föreslår utredningen ett riktat statsbidrag till de befintliga stödlinjerna. Det stöd de redan får skulle i så fall utökas med minst 2 miljoner kronor om året. 

Men behovet av anhöriginformation kvarstår och därför föreslår utredningen i stället en informationsportal. I utredningen konstateras att 1177 och Inera skulle kunna vara en lämplig aktör, men utredningen föreslår ändå att ansvaret ska utredas vidare, för att inte utesluta att det finns andra aktörer.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vill inte kommentera utredningsförslagen i detalj, men konstaterar att utredningen kommit fram till en annan slutsats än vad Tidöavtalet innehåller.

– Det får vi givetvis fundera över men jag tycker väl att det rent spontant låter klokt och genomtänkt, säger hon till Altinget.

Utredningens förslag:

• Att Socialnämnden ska erbjuda kontakt till anhöriga som behöver särskilt stöd.
• Att innebörden av begreppet direkt stöd till anhöriga förtydligas i socialtjänstlagen.
• Att stödet till barn som är anhöriga förtydligas både inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
• Vissa åtgärder som ska öka kunskaperna om hur barn, som är anhöriga, kan uppmärksammas när socialtjänstens handlägger ärenden och i hälso- och sjukvårdens verksamheter.
• Åtgärder för hur skolpersonal kan få ökade kunskaper om barn som är anhöriga.
• Att genomförandet av den befintliga hälso- och sjukvårdslagstiftningen för barn som anhöriga bör följas upp nationellt och att effekterna analyseras och
• Att barn som är anhöriga inkluderas i den nationella anhörigstrategin.

linda@altinget.se